Jag har fegtränat

Mina ben var totalt slut efter onsdagens träning. De hade fått kämpa med frivändningar, knäböj, upphopp och 2 varianter av höftlyft för att komma åt baksida lår. På torsdag morgon väntade jag med spänning på träningsvärken, kvittot på att jag tagit i för kung och fosterland. Jag väntade...

.... och väntade..
...
.......och väntade

Ingenting. Det känns absolut ingenting i benen. Däremot har jag träningsvärk i kappmuskeln. Ibland kommer jag in i perioder när jag tror att jag kämpar järnet utan att verkligen göra det. Jag tror på det så hårt att jag lyckas lura min egen kropp. Tankens kraft kan ibland vara enorm! Någonstans under onsdagens träning kände jag att just så var det då. Jag sa till och med till Pi att jag nog borde lagt på lite vikt när jag körde frivändningar.

Som tur är vet jag vad de här perioderna beror på: brist på struktur. Nästa helg kommer ägnas åt att:
- hitta bra träningsmusik som får mig att köra järnet
- lägga upp två bra styrketräningspass
- hitta en struktur för den kommande månadens roddmaskinsträning

Maxad!

Igår var det återigen träning med pt Joel. Eftersom musklerna fortfarande är ganska svaga blev det inte några vilda crossfit-cirklar. Istället blev det en del teknikträning vilket man aldrig kan få för mycket av. Dessutom testade jag bänkpress för första gången på 15 år.... på den tiden kunde jag inte ens lyfta stången. Nu maxade jag på 40 kg och känner mig grymt nöjd!

Styrketräning på hjärnan

"Tänk om jag inte vill träna någonsin igen efter rekordförsöket!" Tanken har farit genom min hjärna vid flera tillfällen. Månaden innan rekordet gick av stapeln kändes träningen bara trög och seg. "Ta en paus efteråt, träna inte på ett tag och gör sedan bara det som känns kul." sa en kompis till mig.

Det har gått tre dagar sedan jag slog rekordet och hela dagen idag har jag varit enormt sugen på att träna. Styrketräning. Jag kunde bara inte sluta tänka på det. Styrketräning! Till sist gav jag efter och skuttade iväg till gymmet för ett lätt pass av just styrketräning. Musklerna är hur svaga som helst men vad gör det. Träning är kul! Det verkar som om jag inte hade någonting att oroa mig för den här gången heller.