.

Det var inte omöjligt. Jag har klarat det. Att slå världsrekord i ultradistans på roddmaskin.
25-26 september 2010 blev jag världsrekordhållare.

onsdag 22 september 2010

Ingenting är omöjligt

På tv3 ikväll flyttar Carina Berg in hos Gunde Svan. Han är mannen, myten, legenden. Eller programledaren. Eller motorsportaren. Eller skidåkaren.


Det är den 4 november 1993, jag är 14 år och mamma har tagit med mig till en föreläsning med Gunde Svan. Det är ett ganska tråkigt rum och stolarna är outhärdligt hårda. Medelåldern är med min mått mätt mycket hög. Efter en stunds väntan kommer äntligen Gunde och börjar prata om sin karriär, om att gå sin egen väg och att ingenting är omöjligt. Det tråkiga rummet slutar existera, stolen känns inte längre hård. Jag är trollbunden: ingenting är omöjligt. Där och då bestämmer jag mig för att bli bäst i världen..... på bågskytte.


Jag blev aldrig bäst i Sverige, eller världen, på bågskytte. Men Gundes föreläsning har ändå följt med mig hela livet. Hans devis "Ingenting är omöjligt" har omedvetet blivit mina ledord och präglat alla delar av mitt liv. Vägen jag går är min egen. Snart är jag framme och kommer att vara bäst i världen...... på ultradistans på roddmaskin.

tisdag 21 september 2010

Pressmeddelande




Håll för!

Jag duckar, vänder bort huvudet och fintar när det kommer en salva till. Personen som jag möter på gatan hostar rakt ut precis när han passerar mig. Jag håller andan i ett lönlöst försök att hålla virus och baskilusker borta. Med några få dagar kvar till rekordet får jag inte bli sjuk. Det är en svår uppgift att hålla sig frisk när halva kontoret går runt och snörvlar. Dessutom känns tåget ibland som en enda stor inkubationskatalysator.

Plötsligt lite smygande känner jag ändå att halsen inte riktigt mår som den borde göra. Jag ignorerar känslan och försöker tänka på vad en av mina gamla klasskompisar, som var elitsimmare, en gång sa: "Förkylningen finns bara om du erkänner att den finns".

måndag 20 september 2010

Mat, mat, mat...

Just nu är jag väldigt glad över att jag tävlar i tungviktsklassen och inte behöver oroa mig för att en viktuppgång påverkar vilken tävlingsklass jag tillhör. Jag äter nämligen nästan konstant. Det är som om kroppen själv har bestämt sig för att ladda energi. Vid en snabb överslagsräkning kom jag fram till att helgens rodd kommer resultera i en förbränning av ca 10 000 kcal, det är ungefär vad en kvinna gör av med under 4½ dag om hon är medelaktiv. Hmm.... jag tror jag går iväg och knaprar i mig några fler nötter....

söndag 19 september 2010

När fokus tar all fokus

På sista tiden har det inte blivit många blogginlägg. Anledningen är att fokusen på nästa helg tar all min fokus. Allt i min värld snurrar just nu kring att ro hem rekordet. Ändå händer saker hela tiden, igår var jag iväg på fotografering för pressfoton m.m. En jättekul upplevelse trots låååång väntan på själva fotograferingen. Och här ett smakprov på resultatet, för visst är det precis såhär fixad man är inför varje träningspass ;)

Veckan träningspass v.37

Veckans pass är egentligen inte ett träningspass i ordets rätta bemärkelse, det är ett konditionstest. Gör testet nu och kör det igen om 3 månader.

O´Neills test
10 min uppvärmning i lugnt tempo
4 min då du kör det snabbaste och hårdaste du kan. Under dessa 4 min ska du försöka ro så lång sträcka som möjligt. Läs av resultatet i tabellen här.
10 min nedvarvning i lugnt tempo

onsdag 15 september 2010

Lugnet före....

"Kör du för fullt, hur många pass som helst nu?" var en fråga jag fick idag. Svaret är: nej, jag tar det väldigt lugnt. Den sista tiden fram till världsrekordet är det lugn som gäller, jag vet att jag är i form. Nu gäller det bara att behålla formen och toppa den lagom till 25-26 september. Träningen framöver består av ca 4 pass/vecka med lugnt tempo på roddmaskinen och inga pass längre än 50 min. Långa pass sliter mycket på kroppen och mitt mål just nu är att samla energi för den kommande kraftansträngningen.

Förresten, har du ett enkelt och snabbt recept på pastasås får du gärna dela med dig av det! Min kolhydradladdning sätter igång och jag ha slut på ideér som kan göra pasta lite roligare....