...och så var det dags igen...

Feber och förkylning igen. Jag har verkligen inte haft tur på skade- och sjukdomsfronten. Det finns bara en sak att göra: ta fram det tunga artilleriet.

Min råsaftcentrifug är en av favoritprylarna i köket, ändå kommer den allt för sällan till användning. Jag tog igen en del av det idag och fixade ihop 1 liter "skrämma-förkylning-på-flykt-juice". Med en blandning bestående av äpple, morot, citron och ingefära hoppas jag att antioxidanter och annat ska hjälpa mig i kampen mot förkylningen. Ett extra plus är att det smakar så gott!

The Gym, part 3: När glädjen försvunnit

Följetongen fortsätter när våren gör sitt intåg. På gatorna går vårrusigt försälskade par hand i hand. I rabatterna börjar knoppar dyka upp ur den mörka jorden. Världen lyser upp lite extra under de allt varmare dagarna men i gymmet är det någonting som har slocknat.

Känslan av nystart som lyste från personerna i träningslokalen under vintenr är borta. Kvar finns rutin utan glädje. Kanske beror det på att våren är hetsig och kräver mycket, att det finns måsten att ta hand om som tar bort träningsglädjen. Kanske beror det på en känsla av instängdhet som kommer från att ändrade omständigheter gör det svårt att träna som man vill. Eller kanske beror det på avudsjuka och svartsjuka, hur märkligt det än låter.

Vad det än beror på har killen som började exprimentera med funktionella övningar gått tillbaka till sitt gamla invanda program, tjejen med nytändningen har kommit till gymmet allt mer sällan och killen som trodde sig ha hittat rätt har slutat le med ögonen.

Jag hoppas på en ljusare fortsättning....

Det började med....

....en artikel i den här tidningen som jag köpte för några år sedan. Och en artikel om hur bara 20 min roddmaskinsträning 3 gånger/vecka kan förändra och förbättra konditionen. Så lätt kan det ibland vara att fastna för någonting helt nytt och utmanande. Vad som hände sedan vet ni redan.

Uppladdning inför löpning

Jag har ett problem. Med löpningen. Benen tar inte slut, orken tar inte slut, jag blir inte jätteandfådd. Men. Jag får håll. Det spelar ingen roll om jag struntar i att äta 3 timmar innan löppasset eller gör annat som traditionellt sett motar bort håll. Ingenting har hjälpt. Förrän nu.

Lösningen var helt klart oväntad och jag är tveksam till att den är hållbar i längden. Det startade med att jag bjöd hem några vänner på kakfrossa igår. Med 10 sorter på bordet blev det sockerchock av stora mått och under lång tid. Kakor är underbara och jag älskar att baka! Att dessutom få prata strunt med älskade vänner är oslagbart.

Någon lunch i vanlig mening fick inte plats, magen var full av apelsinbiskvier, muffins och morotskaka. Ett par timmar efter den sista tuggan sött drog jag till sist på mig löparkläderna och gav mig ut. Det var den bästa löprundan någonsin! Inte minsta tillstymmelse till håll, löpningen gick lätt och det kändes helt enkelt bara bra! Att tokäta kakor innan träning är som sagt inte en hållbar lösning, men nu har jag i alla fall lite hopp om att löpning kan vara något för mig!

Ifrånsprungen av en tant

De senaste dagarna har mitt huvud varit fullt av förändringstankar. I ett försök att skingra mina funderingar gav jag mig ut på en löprunda igår.

Solen strålade och gruset knastrade under fötterna där jag långsamt tog mig fram. Långsamt ja. Några hundra meter framför mig gick en äldre dam med hatt, rollator och ljusbrun kappa. "Du behöver inte springa ikapp någon, du tar det här i ditt eget tempo." tänkte jag för mig själv. Några minuter senare vad damen fortfarande lika långt bort. "Men det var väl själva &#&## att jag är så långsam!" var tanken som for genom huvudet. "Jag kan lika gärna lägga av för det här är bara löjlig, jag kan inte ens springa om en tant som är ute på promenad!"

Ändå fortsatte jag och till sist sprang jag om damen, som visade sig vara en ganska ung kvinna ute på rask promenad med en barnvagn. Att lyssna på sig själv är många gånger bra, men ibland kan det vara en bra idé att försöka ignorera sina egna negativa tankar. Speciellt när man inser att det är en synundersökning som man behöver för att inte lägga löparskorna på hyllan!

Walking Dinner

Nej, det är inte tänkt att du ska hasta eller springa genom den underbara trerätters middagen. Istället lotsas du av kreativa och inspirerande Carina Sundqvist mellan olika matställen samtidigt som du får en bild av staden som du aldrig sett den förut. Störst utbud av konceptet Walking Dinner finns i Göteborg, men du kan även prova på det om du bor i Stockholm! Helt enkelt ett lite mer aktivt sätt att njuta av livet på mer än ett sätt!

Bilden lånad av Inspirationsbyrån

Just nu...

....drömmer jag om en extremt snygg top att ha på mig när jag löptränar i sommar. På Stadium finns denhär som har en grymt snygg skärning i ryggen.

Bilden är lånad från Stadium