Lösningen var helt klart oväntad och jag är tveksam till att den är hållbar i längden. Det startade med att jag bjöd hem några vänner på kakfrossa igår. Med 10 sorter på bordet blev det sockerchock av stora mått och under lång tid. Kakor är underbara och jag älskar att baka! Att dessutom få prata strunt med älskade vänner är oslagbart.
Någon lunch i vanlig mening fick inte plats, magen var full av apelsinbiskvier, muffins och morotskaka. Ett par timmar efter den sista tuggan sött drog jag till sist på mig löparkläderna och gav mig ut. Det var den bästa löprundan någonsin! Inte minsta tillstymmelse till håll, löpningen gick lätt och det kändes helt enkelt bara bra! Att tokäta kakor innan träning är som sagt inte en hållbar lösning, men nu har jag i alla fall lite hopp om att löpning kan vara något för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar