Gips nr 2

Klockan är 07.02 när jag stiger in på sjukhuset. Kanske har jag tur och blir av med gipset! Otåligt väntar jag på min tur medan sega minuter släpar sig fram. Efter 2 timmar kallas jag in. Gipsbandaget klipps upp, det gör ont när armen kommer ut i frihet igen. Läkaren med de snälla ögonen undersöker handen genom att trycka lätt på handryggen. "Du, det ser ut på dig som om det gör ont." säger hon. Jag vill inte riktigt erkänna det men ja, det gör riktigt ont.

Ett nytt gips åker på. Jag åker hem med en sjukskrivning. Nu får jag inte ens gå till jobbet eftersom handen måste vila. Om ungefär 10 dagar ska jag genomgå magnetröntgen för att få reda på hur det egentligen är ställt med handen. Det kommer bli många stunder i soffan framöver, med en bok och armen i högläge.

Liten meltdown

Det som kommer nu är någonting som en bloggare absolut inte ska blogga om: en bloggexistentiell kris. Att blogga eller inte blogga, det är frågan. Världsrekordet är slaget och något nytt lär det inte bli tal om att ens tänka på att träna till förrän handen läkt ordentligt. Dessutom är det världshistoriens minsta blogg, att ha så få läsare efter ett år är nästan en bedrift.

Missförstå mig rätt, ni som läser är underbara människor och jag älskar era kommentarer!! Men bloggvärlden är en värld för sig där de stora bloggarna tar väl hand om varandra och promotar varandra ytterst frekvent. Vi mindre hankar oss fram bäst vi kan. Sedan är det kanske inte till en minibloggares fördel att vara inriktad på rodd.... och ultradistans rodd.....

Usch, jag låter bitter. I slutändan måste jag nog fundera på varför jag bloggar. Är det för att bli känd och välläst? För min egen skull? För er läsares skull? För att lyckas få någon person där ute intresserad av roddmaskinsträning? Jag ska tänka på det... och blogga vidare ett tag till.

Träna för andras skull

Oftast tränar du för din egen skull men då och då dyker möjligheten upp att genom träningen slå ett slag för välgörenhet. Träningsglädje har på sin blogg listat några event som du kan ställa upp på för att hjälpa till att samla in pengar.

Jag vill passa på att uppmärksamma Spinn of Hope som är ett 24 timmar långt event för att samla in pengar till Barncancerfonden. Du behöver inte hålla igång själv hela 24 timmar, det går lika bra att gå ihop som ett lag. Just nu är 48 anläggningar runt om i Sverige anmälda för att ta emot deltagare, kanske finns det ett ställe nära dig?

Promenadproblem

En av de första frågorna jag ställde ortopeden i söndags var om jag fick träna. Svaret jag fick var att träningen borde undvikas eftersom den gipsade handen skulle kunna riskera att svälla upp. Igår gjorde jag ändå ett försök att köra benträning. Det var otrolig skönt att komma till gymmet igen! Adrenalinet flödade och jag mådde bra ända tills adrenalinet började klinga av, då gjorde det bara ont. Riktigt väldigt mycket ont. Slutledning: ingen mer träning innan gipset kommer av.

Hur ska man då hålla igång? I sällskap av en strålande vårsol gav jag mig ut på promenad idag. Det visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom gångbanorna och trottoarena fortfarande extraknäcker som halkbanor.

Som tröst hade jag picknic på min vårgröna vardagsrumsmatta. Med balkongdörren öppen drömde jag om vår, skadefria dagar och isfri mark.

Frustration

Det är 3 dagar sedan jag fick gipset och jag känner mig redan lite frustrerat uppgiven. Saker som annars är vansinnigt enkla är nu vansinnigt svåra. Försök t.ex. att klämma ut tandkräm på tandborsten med en hand, eller dra upp dragkedjan på jackan. För att inte tala om att diska eller duscha. Det förut självklara kan i vissa stunder kännas ouppnåerligt.

Premiärsemla

Det är något speciellt med årets första semla!

Jag vann!

För ett tag sedan erkände Anna-Lena på Fitness-Magazine att hon skolkar från uppvärmning. Samtidigt efterlyste hon argument som kunde bita för att få henne att värma upp och utfäste en belöning för det bästa tipset. Jag kan aldrig låta bli att promota roddmaskinsträning och slängde in ett förslag på upplägg som visade sig falla Anna-Lena i smaken. Som tack kom den här underbara bodyscruben från the Body Shop på posten. Precis vad jag behövde för att lysa upp min något nedbrutna tillvaro!