Träningslycklig!

Redan på vägen hem från jobbet känner jag spänningen byggas upp. Jag ska äntligen få träna! Det kittlar i magen när jag småspringer hem för att byta om. Nästan framme vid gymmet kommer jag på att träningskortet ligger kvar i en vinterjacka.

Till sist är jag där. I mitt andra hem. Gymmet. Det doftar träning i den fulla lokalen. Ljuden är välbekanta: slammer när vikter slår mot varandra, bakgrundsmusik som pumpar ur högtalarna, sorlet av röster. "Le inte så stort, var som vanligt" säger jag till mig själv.

Svish....svish.... Prövande drar jag några drag på roddmaskinen. Handen som varit bruten verkar klara belastningen men mer än uppvärmning vågar jag inte på min älsklingsmaskin. När jag istället prövar vikterna känner jag mig svag, orkar inte alls i närheten av vad jag klarade för 2 månader sedan. Ser mig i en av speglarna och känner inte riktigt igen mig själv, det långa träningsuppehållet har lett till att jag förlorat min form. Ingenting av det gör mig någonting. Det enda som spelar roll är att adrenalinet börjar pumpa. Jag är tillbaka, det fungerar att träna igen!

Efteråt släpper jag fram det stora leendet. Det dröjer sig kvar ända tills jag kryper ner i sängen, kanske en stund till.

Sniglar och blåbärspaj

Semestern i Barcelona var underbar! Mamma, syster och jag hamnade på ett hotell som låg precis mitt i smeten med gångavstånd till havet. Hade det varit lite varmare kanske jag hoppat i vattnet men istället nöjde jag mig helt med att strosa runt i staden.

Reser man med två matintresserade personer blir det väldigt mycket matfokus. Och visst, tapas är riktigt gott även om den katalanska specialiteten kanin med sniglar inte hör till mina favoriter. Slemmigt och kryddstarkt...


Då var den lokala blåbärspajen betydligt bättre.


Höjdpunkten var inte matrelaterad. Den var arkitekturrelaterad. Inne i La sagrada familia fanns en stenskog. Mäktigt och respektingivande! Det var nästan att jag längtade hem en smula.

Snart flyger jag!

Om några timmar flyger jag iväg till på Barcelona på långweekend med mor och syster. Medan stora delar av det bloggande träningssverige befinner sig på Bloggers Bootcamp i helgen kommer jag att sitta på någon trevlig uteservering eller strosa runt och titta på fantastisk arkitektur.

Det blir en lugn helg, men under ytan kommer jag ladda för en härlig vår full av spännande träning!

Paus...

En träningsbloggare som tillfälligtvis inte kan träna har inte så mycket att skriva om. Så det kommer vara lite tomt fram tills nästa vecka då jag förhoppningsvis kan sätta igång med lite lättare träning.

I nuläget har träningsabstinensen ersatts av kaffeabstinens, mitt koffeinintag har ökat dramatiskt den sista tiden. Blodet i mina ådror har i det närmaste ersatts av en latteaktig substans.

Håll tummarna för att min envisa förkylningen snart ger med sig!

Färgglatt

Vårens skomode är färgglatt, både när det gäller sportiga streets och vanliga träningsskor. Jag brukar vara lite feg med färger men försöker just nu leta upp ett par skönt gröna streets.


Fast skotillverkarna verkar ha fastnat i en stereotypa könsfördelning. Om man som jag verkligen inte gillar rosa är det just nu väldigt svårt att hitta en träningssko som inte är just rosa. Butikspersonalens svar på varför det är så blev följande: "Det är för att man ska kunna skilja dem från herrskorna." Jaha.... men varför är inte alla herrskor blå i så fall..... Eller ännu hellre, varför måste man dela upp kön i färg?

Huskurer mot förkylning

Jag är fortfarande jätteförkyld. Just nu är det en envis snuva som håller sig kvar och jag vågar inte träna. På nätet har jag hittat en rad huskurer som kanske kan vara värda att testa...

Ingefärs och honungsdryck
2 dl mjölk
1 msk honung
1 tsk riven ingefära
Blanda ihop allt i en kastrull och koka upp. Drick när det det fortfarande är varmt.

Ångbad under handduk
Koka upp vatten i en vid kastrull. Ta kastrullen av plattan och luta huvudet över samtidigt som ett badlakan läggs över huvud och kastrull. Andas in ångan med djupa andetag genom näsan (så gott det går)

Nässköljning
Skölj näsan med en saltvattenlösning för att få bort det täppta.

Bilden lånad från Apoteket

Klen

När det kommer till att hantera feber är jag världens klenaste. Antagligen beror det på att min normala kroppstemperatur ligger på ca 36,3 grader. Om kroppen tar sig upp till 37 grader brukar jag känna mig ganska dålig, om det istället är 38 som termometern visar är jag riktigt dålig.

De senaste dagarna har jag spenderat i någon sorts halv feberyra. Tidvis har jag inte riktigt vetat var jag varit. Turligt nog har jag inte behövt vara själv, jag har fått både mat och glass serverat. Nu har febern släppt och jag börjar bli mig själv igen. Förhoppningsvis släpper även förkylningen snart så att jag kan komma igång och börja träna igen.