Brott

Det är min hand. Gipsad. Två frakturer. Så kan det gå när en söndagspromenad korsas med en isfläck. Inläggen på bloggen kommer bli kortfattade en tid framöver. Just nu har jag väldigt ont och det tar lång tid att skriva med en hand. Men förhoppningsvis lättar smärtan snart. Tills dess kommer små uppdateringar!

My better is better

"In order to be irreplaceable

one must always be different."

Coco Chanel

Vi har en förmåga att se ner på idrottare som i pressen uttalar som om att de är bäst, istället hyllar vi de tysta hjältarna som går in i en match utan någon egen uttalad förväntan på att vinna. Hur vågar de där kaxiga typerna säga att de kommer vinna?

Hur vågar de inte säga att de kommer vinna? Intalar du dig själv att du kommer nå ditt mål kommer du till sist tro på det så mycket att det blir sanning. Stå upp för dig själv! Våga tro på dig själv och våga säga att du tror på dig själv.

Ute i modden

Vädergudarna hörde min önskan om mildare väder. Ikväll försökte jag hålla min del av avtalet. Efter ett riktigt bra spinningpass på medelnivå blev det dags för ett kort löppass ute. Med löpartightsen på och mp3:n som följeslagare gav jag mig ut på moddiga vägar. Stegen kändes tunga men jag var så stolt över att jag var där i löpspåret att det inte gjorde någonting.

Det hann bli mörkt ute innan jag var tillbaka hemma, men solen sken inne i mig. Jag är verkligen, verkligen igång med löpningen nu!

Nöjd, glad och lite kall om näsan...

Inte ett speciellt ok mellanmål

Du är på språng, känner att det börjar bli dags för ett mellanmål och dyker in i en affär. Där i kyldisken står den: en yoghurt för människor i farten, i en annorlunda förpackning. Du har fått syn på Yoggi Squeeze.

Som av sig självt rör sig din hand mot förpackningen. "Hmm....den ser ju lite kul ut" tänker du. Men snabbt, dra tillbaka handen innan du tar upp förpackningen. Jaha... du har redan plockat upp den. Ställ tillbaka den i så fall. Jag repeterar: STÄLL TILLBAKA FÖRPACKNINGEN!! Den är helt enkelt inte värd pengarna. Visst går det att klämma ut innehållet utan kladd, men det känns fånigt och är inte helt enkelt att få ut det sista. Dessutom är Mango/ananas lite väl syntetisk i smaken.

Bilden är lånad från Arla

Visst ja, du var sugen på ett mellanmål. Flytta handen en bit och ta en vanlig yoghurt istället. Sedan ber du snällt i kassan om en sked och tar det lite lugnt de få minuterna som det tar att sleva i dig yoghurten. Var det inte ganska skönt att stanna upp en liten stund istället för att rusa som en galning?

Iskyla

Kylan har dragit in över Sverige igen. Jag längtar efter barmark, värmande sol och möjligheten att gå utanför dörren utan tonvis med kläder. Den korta sträckan mellan hemmet och gymmet känns som en hinderbana med alla lurande isfläckar. Sanden på trottoaren har glidit åt sidan och blottat alla de potentiella halkfällorna. Hemma, under filten i soffan, håller jag tummarna för att mildvädret snart kommer. Snälla vädergudarna, jag lovar, lovar, lovar att köra minst 2 löprundor/vecka bara gångbanorna slutar vara halkbanor!!

Råd när träningen inte funkar

"Jag äter nyttigt och tränar ofta. Ändå ser jag inte några resultat. Vad gör jag fel?" är en vanlig fråga i träningstidningar. Det vanligaste svaret verkar vara att man ska börja föra kostdagbok för att se vad man egentligen äter. Dessutom ska man träna hårdare. Jag skulle säga: se över din livssituation.

Jag är fast övertygad om att ifall alla olika delar av ditt liv fungerar så kommer resultaten även när det gäller träningen. Får du inte resultat, men är helt säker på att du tränar så hårt du kan och äter så bra som möjligt, finns det andra faktorer att titta på. Sover du tillräckligt mycket? Har du bråkat med en familjemedlem eller vän? Stressar du? Trivs du inte på jobbet? Pendlar du långa sträckor? Fungerar inte kärleken?

Vi behöver alla våra olika delar i livet för att få en helhet, men varje bit både ger och tar energi. Om det är problem med en bit i livet dras mer energi dit, från någon annan del. Det svåra är att hitta balansen. Så nästa gång träningen inte ger resultat, och du redan sett över kost och träningsupplägg, ta en titt på hur ditt liv ser ut.

March Madness igen!!!

Nu är det dags att börja ladda igen för Concept2:s roligaste och tuffaste utmaning: March Madness. Den gör verkligen skäl för namnet. Under minst 25 av månadens 31 dagar ska du ro minst 5000 meter/dag. Den mer avancerade utmaningen är att ro minst 10 000 meter/dag.

Jag körde utmaningen förra året och den är verkligen galet jobbig! Är du inte van vid roddmaskinsträningen kan jag inte rekommendera den här utmaningen, men om du kört en del roddmaskin och vill bita i något rejält är det här värt att testa! Är du inte van roddare men ändå vill utmana dig själv kan du köra en egen utmaning med 1000 eller 2000 meter/dag.

Än så länge jag jag inte bestämt mig för om jag ska köra den "vanliga" utmaningen med 5000 m/dag eller köra den mer avancerade med 10 000 m/dag. Mars kommer bli en hård månad!

Uppmaning: kramas!

Ett mjölkpaket som uppmanar till att kramas mera är en ganska bra start på dagen! Att dessutom följa upp med riktiga kramar är ännu bättre. (Nej, jag kramade inte ur det sista ur mjölkpaketet, jag kramade på PI!)

Vinter(för)kyld

Sedan mitten på förra veckan har en förkylning lurat runt i kroppen. Symptomen har bestämt sig för att stanna i halstrakten. Jag försöker vara väldigt restriktiv med att träna när jag har en infektion i kroppen, så istället för action blir det vila och te några dagar framöver.

Uthållighetsträning av alternativ slag

Han kryssar sig fram mellan personerna på dansgolvet och når till sist fram till mig. "Jag måste bara säga att jag är imponerad av att du dansat utan uppehåll i 2 timmar nu!" säger han. "Du ser ut som om du skulle kunna hålla på hur länge som helst!"

Jag befinner mig på ett uteställe tillsammans med mina kompisar och vi har varit igång i närmare 5 timmar, utan uppehåll. Dans är underbart, jag älskar det! Dessutom använder jag utekvällarna till att testa min uthållighet. Att dansa en hel kväll, helst nykter, är en sorts träning.

Leende och skämtsamt svarar jag killen på dansgolvet att jo, jag är lite av en ultramänniska, att jag nog skulle klara närmare 29 timmar. Vi har aldrig träffats tidigare och ser lite förvirrad ut. "Rent teoretiskt menar du?" svarar han. "Nej, i praktiken" skrattar jag och fortsätter dansa.

Jag och fina vännen Linda, klara för en danskväll

Drömmar...

Vad drömmer man om när man sitter fast på ett tåg? Man drömmer sig iväg!

Just nu drömmer jag om att ha 35 000 kronor över för att kunna göra en vandringsresa till Bhutan. Det verkar helt fantastiskt vackert och spännande. Tänk att vandra genom rhododendron, se högt belägna buddhistiska tempel och spana efter jakhjordar uppe i bergen.

Tack Prima travel för lån av bilden

Osäker fart

Jag ser flygplanet som far över en kall, isblå himmel. Det går fort, fort. Ändå ser det ut som om planet knappt rör sig. Just så känns livet just nu: jag vet att det går stadigt frammåt, ändå känns det som om det står still.

Egentligen tror jag att livet just nu rör sig så fort att jag inte hinner reflektera över alla saker som händer. Det har helt klart blivit dags att dra ner tempot lite och öka andelen tid hemma i soffan.

Ok mellanmål

Keso Mellanmål från Arla är Keso med "topping" i locket. Sked medföljer vilket är ett stort plus när man är på språng! Jag har testat varianten med en topping som bestod av cashew, apelsin, papaya, ananas. Det smakade liksom som keso med hack av cashew, apelsin, ,papaya och ananas. Varken mer eller mindre, samtidigt som det är ett bra alternativ om man vill ha ett hyffsat nyttigt mellanmål. Med andra ord är det ett helt ok mellanmål, faktiskt.

Arla håller just nu en nättävling som går ut på att stapla Kesoburkar på varandra. Vinnaren får ett par löparstrumpor. Ett helt ok pris att vinna, faktiskt.

Bilden lånad från Arla

Säg aldrig aldrig

Jag ska ALDRIG, och jag menar verkligen aldrig, ta en löprunda på vintern. Det finns personer som hyllar löpning i alla dess former, även vintertid. Jag kommer knappt ut på en löprunda när det är barmark och hyffsat varmt ute så nej, jag kommer ALDRIG springa ute på vinter.


Det har varit min inställning tills igår...


PI hade planerat en överraskning på Alla Hjärtans Dag. Han vet att jag gillar utmaningar, han vet att jag har som avlägset mål att faktiskt ta tag i löpningen, han vet att löpning inte är någonting som jag gillar speciellt mycket. Jag vet att han är en inbiten löpare, jag vet att han springer oavsett väder. Vad jag inte visste var att han tänkte få mig att springa ute i vinterkylan och halkan.


Med mössan långt neddragen gav vi oss ut i -12. Jag är ungefär lika snabb som en snigel när det gäller löpning, PI är snabb som en blixt. Tålmodigt höll han ändå mitt tempo, peppade och berömde mig. Lite mer än 2 km senare var den korta premiärturen över. Under en stjärnklar himmel och med frost på ögonfransarna hade jag gjort det! Stoltheten visste inga gränser!

Man ska aldrig säga aldrig. Det var mysigt, jag kommer att göra om det. Tänka sig, jag som egentligen hatar löpning längtar till nästa tur!

Ett lyft för matlådan

Söndag kväll: Solen strålar som aldrig förr, kylan har gjort mina kinder röda. Jag sätter nyckeln i dörren till lägenheten och går in i värmen. Vad?! På hallmattan ligger ett paket. "Puss & kram på alla hjärtans dag" står det skrivet med bläck direkt på omslagspappret. Inget namn.

Två frågor infinner sig med en gång: Vem är det från och ska jag öppna med en gång? Jag öppnar. Innuti finns världens sötaste bag, gjort enbart för att transportera matlådor. Den är perfekt! Jag kastar mig över telefonen för att ringa bästa vännen. Hon skrattar när jag säger varför jag ringer. Självklart är presenten från henne!

Om du inte har turen att ha världens mest fantastiska bästa vän som förser dig med söta saker, men ändå vill ha en egen bag för matlådan kan du införskaffa en på Lagerhaus (matlåda alltså, inte bästa vän).

Lyx hela dagen

För ett tag sedan klagade jag på att det de första månaderna på året är tråkiga. Jag bestämde mig även för att göra någonting åt det och bokade in en lyxig dag bara för mig själv. Idag var den dagen. Det har varit totallyxigt att vara ledig och bara bli ompysslad!

Det började med en make-up kurs där jag fick en snyggt diskret dag make-up...

...och sköna produkter med mig hem.

En stund hos frisören resulterade i en helt ny look.

Avslutningsvis ett besök på gymmet där jag äntligen vågade köra 60 kg i knäböj!

Boot Camp vs Barcelona

I nästan ett år har jag sett fram emot Blogger Boot Camp, ett träningsevent som vänder sig till bloggare och alla er som läser bloggarna. Förra årets program var fullproppat av spännande pass att testa och årets program verkar ännu mer intressant.

Med pirr i magen har jag väntat på att anmälan till årets Blogger Boot Camp skulle öppna och glädje när den gjorde det för ett tag sedan. En glädje som förbyttes i lite besvikelse när jag såg att eventet går av stapeln 16-17 april. Då befinner jag mig nämligen i Barcelona, förhoppningsvis på någon trevlig uteservering med solen i ansiktet. Men ni som läser bloggen har full möjlighet att anmäla er. Ta chansen till lite extra inspiration!

Visst gör det ont när...

Trappor känns som oöverstigliga hinder idag. Jag har "dag-2-träningsvärk" av värsta sorten. Måndagens pass visste vart det tog, men så var det också en härligt medelhård runda av:

• 10 frivändningar
• 10 squats
• 10 springsteg upp på stepbräda
• 10 sit-ups
• 10 dips

Av denna ljuvliga runda körde jag 5 varv på tid utan uppehåll mellan vare sig varv eller set. Visst gör det ont när man ska bygga styrka och snabbhet, men åh vad skönt det känns ändå!

Urdum instinkt

Det bor en urtidsmänniska i mig, jag är som gjord för att bo bland skogsbeklädda berg i en tid då hjulet knappt var påtänkt. Med mina breda höfter, som gjord för att föda tonvis med barn, och en uthållighet, som gjord för att samla föda dagarna i ända, hade jag kunnat starta en egen civilisation och fått den att överleva. Till min hjälp hade jag haft instinkten som jag nu är begåvad med. Under hösten vill urtidsmänniskan i mig att jag pysslar om boet och äta extra mycket mat för att klara vintern. Under våren....

Ja, problemet är nu under vårvintern. Urtidsmänniskan i mig tror att det är vår och förväntar sig att snart finns det goda bär och annat smaskigt att njuta av efter en lång, hård vinter. "Dags att göra slut på reserverna!" myser urtidsmänniskan förväntansfullt och vill inte äta det jag plockar fram ur frysen. "Men kom igen nu", försöker jag svara tillbaka, "vi kör hårdträning och behöver en massa energi. Vill du inte ha någonting? Sushi, nötter, choklad, ett ägg?" Men nej, urtidsmänniskan väntar in våren. Som resultat har jag en konstant mättnadskänsla och är helt ointresserad av mat. Ingenting ätbart känns alls lockande. Ja, ja, lika bra att invänta sommaren och hoppas att jag överlever tills dess.

Möjlig boplats?

En kärleksfull utmaning

Nu är det dags för Concept2:s årliga Alla Hjärtans Dag-utmaning. Mellan 9 och 14 februari ska du ro 14 000 meter. En liten lagom utmaning med mycket hjärta. För just denna utmaning skickar inte Concept2 ut något pris, men jag älskar hjärtefrågor!

Därför utmanar jag också er: Ro 14 000 meter mellan 9 och 14 februari, du behöver inte ro alla meter vid ett och samma tillfälle. Skicka sedan ditt resultat till mig (varldsrekordet@hotmail.com) senast 16 februari, tillsammans med några rader där du skriver vem du tillägnar dina meter och varför just den personen är värd 14 000 kärleksfulla meter. Mest hjärteknipande, värmande motivering vinner en liten överraskning.

Naturligtvis skickar du ditt resultat till Concept2 också och får ditt namn på deras hemsida!

Du är bättre än du tror!

Det kommer aldrig att gå, jag orkar inte...

Klart att det kommer gå, inte långt kvar nu!

Mina händer gör ont! Jag vill inte längre!

Men du vill inte ge upp heller!

Det kommer ändå inte bli någon bra resultattid, lika bra att sluta...

Man måste inte slå personbästa varje gång, du kan vara nöjd bara av att ha genomfört det här!

...men... nu är det inte så långt kvar. Jag kanske klarar det ändå!

Det spelar ingen roll om det är korta eller långa sträckor, personen du tävlar eller tränar mot är dig själv. Du är din egen värsta fiende eller ditt eget största stöd. Det är upp till dig, du är den du själv gör dig till. Du är starkare än du själv anar, du är bättre än du ger dig själv cred för.

För min egen del är det lite mer än en månad kvar till ett maratonlopp på roddmaskinen, då ska jag ytterligare en gång bevisa för mig själv att jag är starkare än jag tror.

Minnen från fornstora dar

Fnissande har jag gått igenom lådor hemma hos mina föräldrar. De ska flytta och jag har plockat ihop delarna av mitt liv som funnits kvar på vinden i föräldrahemmet. Det blev en nostalgitripp utan dess like, jag har sparat alla gamla tävlingsresultat och all gammal träningsutrustning. När jag snubblade över en del av mina gamla priser som låg tillsammans med en gammal artikel kunde jag inte hålla mig för skratt. Mina tonårsdrömmar om att nå världstoppen visste inga gränser. I lokalpressen hade jag uttalat mig om att någon gång skulle jag minsann ta mig till OS.

Som bågskytt tog jag mig aldrig till världstoppen och som ergoroddare kommer jag aldrig ta mig till OS (om ergorodd inte helt plötsligt blir en OS-gren), men tävlingsmänniska med höga mål kommer jag nog alltid att vara.

Nästan feberfri

Jag kommer knappt ihåg någonting från gårdagen, det mest är ett febertöcken. Idag har febern gått ner. Jag mår fortfarande inte helt ok och är irriterad över att jag missat flera dagars träning. Ändå är jag glad över att jag orkat sätta mig på bussen som ska ta mig söderut för en helgvisit hos föräldrarna och förhoppningsvis inhandling av nya träningskläder. Utanför fönstret susar ett rosa Sverige förbi. Det är vår i luften.

Seg som sirap

Jag sjunker genom sirap. Känns det som. "Hur mår du egentligen?" frågar en kollega med lite oro i rösten. "Inte så bra. Tror det är bäst att jag åker hem." svarar jag. När jag väl kommer hem visar det sig att jag har feber. Det blir ingen träning idag.

Lunchpromenad

Det fick bli en härlig lunchpromenad idag för att ta vara på det underbara solskenet! Hoppas att du också hinner ut en sväng!

Omplanering

Under de senaste 4 veckorna med strikt diet har jag sett fram emot den här veckan som en "brytvecka", dvs en vecka då jag inte behöver följa någon speciell kost och inte tränar lika ofta. Jag tror absolut på att bryta invanda mönster. Om kroppen vänjer sig vid ett visst upplägg är risken stor att du inte får ut maxeffekt av träningen.

Men... allt går inte som planerat. Min kropp har reagerat väldigt negativt på den friare kosthållningen. Jag är trött, har ont i magen och mitt blodsocker börjar skena igen. På något sätt kommer det ändå bli en "brytvecka". Med färre inlagda träningspass och små förändringar av kosten får kroppen ändå den variation som den behöver. Är det synd om mig som kommer gå tillbaka till att äta nyttigt? Nä, inte när det finns god mat som kräftsalladen på bilden nedan.

The Gym, part 2: Konsten att träna sitt hjärta

Det råder vårkänslor på gymmet. Många par har bildats och alla har fått sina nya hjärtevänner att börja träna. Tillsammans går de mellan vikterna och stärker sina hjärtan.

Styrketräning stärker alla våra muskler, konditionsträning ökar pulsen och ger hjärtat en omgång. Ett långt liv är beroende av ett starkt hjärta, det vet vi när vi trampar på i löpspåret eller på crosstrainermaskinen. Men skyddar det hjärtat från alla livets stötar?

Ett träningsupplägg kan ändras, ser vi inte resultat kan vi byta riktning helt. Känner vi att den första planen ändå fungerade bättre kan vi utan problem gå tillbaka. Det går till och med att med framgång välja kortdistans istället för ultra och sedan ändra tillbaka igen. Med andra hjärtefrågor är det inte lika lätt. Där gör vi val som sällan har lika välbaserad grund som när vi lägger upp nya träningsprogram. Istället för fakta grundar sig besluten på intuition, i bästa fall på kärlek men ibland även på rädsla. I det läget kan vi inte ångra oss. Vi kan göra nya val, men har sällan möjlighet att gå tilbaka. Väljer du fel gör det ont, en smärta som inte dövas av vila, sjukgymnastik eller antiinflammatorisk medicin. Ingen rehab eller träning i världen kan skydda dig från det.

Ta hand om ditt hjärta, hur du än väljer att göra det.