Sekunder och minuter blir till timmar allt eftersom metrarna tickar på i monitorn. Tiden går där jag sitter på roddmaskinen. Jag har farten i kroppen och behöver egentligen inte titta på monitorn. På det gym som jag oftast går till är roddmaskinerna placerade så att man kan se nästan hela gymmet. Jag vet när du kommer och när du går. Jag vet om dina framsteg och motgångar. Jag vet vem som pratar med vem och jag vet när du smyger iväg för att få effektiv träning utan din pratglada kompis. Jag vet för jag ser. Kanske ser jag just dig. Min tid på roddmaskinen är vad jag skulle vilja kalla för social ensamtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar