Mår inte så bra

Jag är sjuk... och oändligt, oändligt trött....

God jul!

God jul på er allihop! Hoppas att ni alla har kommit fram till den destination det är tänkt att ni ska fira jul på. Själv hade jag ett litet äventyr igår när jag tog mig ner till Västergötland. Jag är lycklig över att ha kommit ner och över att jag får titta till mitt hörn av världen: min sommarstuga. Lite kall och frusen står den där, men till sommaren kommer jag besöka den ofta och använda den som bas för mina utflykter. Jag längtar!

Ovissheten är ofta värst

"Det du inte vet har du inte ont av" säger ordspråket. Jag håller inte alltid med om det. Många gånger är ovissheten den värsta energiboven av dom alla. Jag uppskattar ärlighet och raka svar. Ibland gör det ont, men det är alltid bättre än ovissheten.

Ibland går det att påverka mitt i ovissheten. Det kan vara svårt att ta ett steg tillbaka och titta på situationen utifrån för att hitta en lösning. Visst, tågen fungerar inte under 25% av året. Just nu kan jag inte göra någonting åt det, men i förlägningen kanske. Måste jag stanna kvar på jobbet eller kan jag tänka mig att söka ett nytt? Och just det, det där eventet som jag väntar på svar om, jag borde kanske ta kontakt själv och höra hur det går. Hur var det nu med mitt knä, kommer det någonsin läka? Vem vet, men det mesta går att fixa med rehabilitering och huvudsaken är att jag fortfarande kan gå.

Jag kommer att tänka på fältet med solroser som jag åkte förbi varje dag i somras. Solrosorna som vänder sig mot ljuset. Å 2011 ska jag vara en solros, finns det en ljuspunkt i situationen ska jag hitta den och kanske, kanske lyckas jag skrämma iväg ovisshetsmonstret.

Tack Fobo för lån av bilden

Holiday Challenge avklarad!

Utmaningen som Concept 2 gick ut med var egentligen inte speciellt svår: ro 100 000 meter mellan 25 november och 24 december. Ändå var den ganska svår. Att få ihop alla meter mellan julklappsinköp, resor, stress på jobbet, ett värkande knä och vardagsbestyr var inte det enklaste. Nu är jag inte den som ger mig i första taget. Meter för meter har knapats in och idag drog jag iväg de sista 5000 meter som återstod. Börjar redan bli nyfiken på vilken som blir Concept 2:s nästa utmaning!

Till er på gymmet

Tårarna bränner bakom ögonlocken när jag kommer in på gymmet. Jag är så arg på dagen som bara varit dum, en dag då ingenting fungerat och allt bara har gjort ont. Tittar ner i golvet hela vägen fram till roddmaskinen. Låter meterna ticka på med arg musik i hörlurarna.

2000 meter senare känns det inte längre som om jag ska börja gråta. 4000 meter passerar och de sista 5000 känns sköna. Jag kan andas igen, går av maskinen och tittar inte längre ner i golvet när jag går genom gymmet. Då, när jag tittar upp, möts jag av ett leende. Går vidare och blir stannad för lite småprat. Träffar på vännen H och får en kram. Kör mitt vansinnes-crossfit-pass och får ur den sista ilskan. Möter fler leenden och får en sista liten pratstund innan jag trött beger mig hem igen.

Jag vet att ni på gymmet inte läser min blogg (ni får tillräckligt av mig där kan jag tänka!) men ni ska veta att ni lyfter mig med ert småprat, leenden och kramar när jag haft en tung dag. Tack för att ni ser mig och står ut med mig även under de tunga dagarna. Men framför allt:

Tack för att ni är just de personer ni är.

Syns du?

Bilar är hårda och vägarna är just nu väldigt hala. Då är det inte alltid så lätt att hinna bromsa i tid, speciellt om fotgängaren inte syns. Den här vintern syns jag i mörket tack vare ett mumintroll som jag hittade på Stickspåret.

Tack Tiger för hjälp med fotograferingen!

Efteråt blir jag rädd

Snön yr och den redan försenade bussen kör fast i snömodden vid en hållplats. Jag är redan försenad till eftermiddagsfikan hemma hos en kompis och skickar iväg ett sms till henne om att det finns inte annat att göra än att le åt situationen. En liten stund senare finns inte längre någonting att le åt.

Busschauffören ropar ut i högtalarna att vi får gå av bussen, han kommer inte vidare. En kraftigt berusad man längst bak i bussen börjar skrika, men vi går alla av bussen. Sist kliver den berusade mannen av. Han kliver i snödrivan fram mot framdörrarna på bussen. Jag följer efter, vill inte att han går tillbaka in i bussen och slår chauffören. Mannen skriker, svär och hotar. "Lugna ner dig" säger jag till honom, "chauffören kan inte göra någonting åt att det är en massa snö". En ung kille, som varit passagerare på samma buss, kommer fram och säger till mannen att man inte kan bete sig på det sättet. Då riktar mannen all sin vrede mot killen. Mannen knuffar till den unge killen hårt, hotar honom.

Jag går emellan.

Jag hör mitt eget hjärta slå när jag tittar den berusade mannen i ögonen. Han är lång och stor. Sekunderna går. Vi står där. Några andra passagerare sluter upp bakom mig och den unge killen. Då vänder mannen och går.

Efteråt blir jag rädd. Mannen hade kunnat slå ut mig med ett enda slag. Skakande slår jag numret till min kompis, säger att jag går istället för att ta nästa buss. Hennes röst i andra änden av luren är varm och lugnar mig lite. Jag börjar gå, är fortfarande rädd. Men jag är hellre rädd än stillatigande.

Jag satsar på världsrekord igen!

Just nu är livet helt perfekt. Jag vill inte ändra någonting. När lugnet i mig infann sig bestämde sig kroppen för att jo, jag ska satsa på ytterligare ett världsrekord i ultradistans på roddmaskin. Den här gången blir det 24 h, vilket innebär att jag ska ro så långt som möjligt på 24 timmar. Min tränare Joel skulle säga att det här är min egen resa, men jag hoppas att ni gör den tillsammans med mig!

Vad var det som var den avgörande faktorn som fick mig att bestämma mig? Svaret är filmen nedan.

Pannben

Det handlar om vilja, om pannben. Oavsett om det gäller 2000 meter, 20 000 meter eller 200 000 meter.

Nytt och rykande hett!

I senaste numret av tidningen Kupé, som ges ut av SJ, kan man läsa om vilka träningstrender som är heta eller svala just nu. Efter att ha läst artikeln förstod jag genast att de naturligtvis hade missat den hetaste trenden av dem alla: roddmaskinsträning. Förstår inte alls hur de kunde missa det?!Var helt enkelt tvungen att själv skriva in det!

Motivaton

Det finns helt klart olika sätt att motivera sig...

Julklappstips

Känner du någon som ska resa bort snart och kommer sitta länge på ett flyg? Är denna någon en person som du ännu inte köpt en julklapp till? Mjuka paket behöver inte vara tråkiga och stödstrumpor är inte längre bara för tanter. De här coola under-knee-strumporna har en mild kompression och är dessutom snygga! Finns att köpa hos bl.a. www.butik21.com

Bortskänkes: kramar!

Att få tillräckligt med sömn, äta och träna rätt är en bra start på ett hälsosammare liv. Ändå garanterar det dig inte att du mår bra. När de primära baskraven är tillfredsställda behövs någonting mer.

Som en del av min superhjältesatsning skänker jag bort kramar den här veckan. Kramar, eller beröring i största allmänhet, frigör oxytocin. Det är ett hormon som lindrar både stress och smärta, som får kroppen att bli lugn och tillfreds. Om ni bloggläsare som finns i Uppsala och Stockholm ser mig, och vill ha en kram, så säg bara till! Finns du inte i närheten men känner att du vill ha en cyberkram så skickar du bara ett mail till varldsrekordet@hotmail.com , tillbaka får du kramar, uppmuntran och lite peppning.

Kramas mera den här veckan!

Superhjältevecka 1 är slut

Ibland ska man vara försiktig med vad man önskar sig. Min första superhjältevecka är över. Uppdraget var att strukturera mera. Det gick från att vara ett intressant projekt till att bli någonting livsviktigt i samma ögonblick som jag fick reda på att mitt blodsocker låg högt, högt över vad som är bra. Mathållningen kommer därför att vara extremt viktig den närmaste tiden, precis som att det kommer vara jätteviktigt att inte stressa. Uppdraget är på gång och imorgon tar jag mig an nästa superhjältevecka...

Önskelista!

Förhoppningsvis har jag varit snäll i år och med lite tur kommer tomten med:

Mango Body Butter från The Body Shop är underbart för en torris som jag!

En ny MP3-spelare. Jag gillar visserligen min gamla, men det hade varit skönt att ha en med display. Den här lilla SanDisk med 2 GB skulle vara perfekt!

En kokbok som verkar vara grymt bra, även för den som inte har diabetes.

Gott!

Hemgjord fiskburgare med kräftröra. Till det en sallad gjort på avocado, mango och tomat. Toppa med massor av koriander. Gott!!

Söt som socker

Mitt blodsockervärde är inte vad det borde vara. Jag har blivit ordinerad specialkost, får inte äta raffinerat socker och måste träna, men med måtta. Den hårda träningen måste ligga på hyllan några veckor.

Känns inte kul just nu...

Let´s Zumba!

Eller rättade sagt: Let´s Fuega. Tack vare fina Jelena har jag idag testat Friskis & Svettis variant av zumba. Det var vansinnigt kul även om jag sällan känt mig så fånig. Koordination är inte riktigt min grej och även om jag älskar att dansa är det inte det jag gör bäst. Känner jag mig själv rätt kommer jag strunta i att jag ser fånig ut och dyka upp på nästa veckas pass också!

Därmed inte sagt att jag sträcker mig så långt som personerna i klippet nedan, de kör zumba under vatten till Shakiras låt Waka Waka. Och ja, zumba aqua finns på riktigt som träningsform men du får vanligtvis ha huvudet ovan vatten...

En klapp på axeln

När jag var liten hette min favoritbok, föga förvånande, Duktiga Annika. I boken klarade Annika allt! Lite så känner jag mig idag. Som en effektiv och strukturerad virvelvind har jag betat av gamla surdegar.

Ibland kan jag fundera över hur mycket vår barndom påverkar oss. Hade Kattresan varit favoriten kanske jag hade vigt mitt liv åt resor istället. Nu blev det inte så, jag är duktiga Annika istället... på gott och ont.

Medelhård träning för superhjältar

Dagens träning bestod av:
5000 meter rodd uppdelat i en pyramid med:

• 1000 @ 2,40
• 1000 @ 2.30
• 1000@ 2.20
• 1000@ 2:30
• 1000 @ 2;40

Det följdes upp med ett crossfit-inspirerat och egenhändigt ihopsnickrat pass med 5 varv på tid av:

• 10 military press
• 15 russian swing
• 30 sek plankan

Totalt sett ett medeltungt träningspass, mycket strukturerat. För den här veckan är ju jag en superhjälte!

Jag - en superhjälte

Om några få veckor är det ett nytt år med nya löften, kort sagt en ny start. Jag har bestämt mig för att inleda det nya året genom att avsluta det gamla med en storstädning av livet. De kvarvarande veckorna ska jag leka superhjälte i mitt eget liv, identifiera bovarna (tidstjuvarna, energibovarna och struktustjälarna) och krossa dem en efter en. De första bovarna jag ska jaga rätt på är strukturstjälarna. Det är några små envisa rackare som tenderar att ta över kalendern med oplanerade inhopp. I små gäng gör de ingen större skada, men på senare tid har jag blivit bombarderad av dem. Dags att ta i med hårdhanskarna!

Som en försmak av mitt mer strukturerade liv kommer jag börja presentera mitt träningsschema här på bloggen. Träningen är visserligen en av de få sakerna i mitt liv som är riktigt strukturerat, men några av er läsare har undrat hur jag lägger upp min träning. Håll koll på bloggens högersida som kommer du fortsättningsvis hitta mitt träningsupplägg.

Underbara Thermalbad Vals

Det är mörkt, fridfullt och helt stilla. Snöflingor faller mjukt mot mitt ansikte medan jag simmar till kanten på bassängen. Försiktigt kliver jag upp ur vattnet och ställer mig i snön. Tystnaden är öronbedövande. Jag glider tillbaka ner i vattnet, lägger mig på rygg i vattnet och tittar upp på en perfekt molnfri stjärnhimmel.

Termalbadet i schweiziska Vals är en plats för kontemplation. Arkitekten Peter Zumthor har skapat en nästan sakral badanläggning med olika rum att uppleva. Om du är ute efter en mysig tillflyktsort är detta helt fel ställe att åka till. Men om du istället vill uppleva ett avskalat lugn ska du definitivt åka hit. Ett stort plus med hela anläggningen är tanken på hållbarhet. Badet är uppfört av lokala byggnadsmaterial och maten är lokalproducerad.

Bild från Therme Vals bildbank

Blog awards!

Ett jättestort tack åtföljt av en varm kram till Sara aka Träningsglädje som tycker att att jag är imponerande! Jodå, jag har fått en "cherry on the top award". Med en award följer ansvar och mitt uppdrag är nu att:

1. Tacka personen jag fick den av
2. Kopiera utmärkelsen till min blogg
3. Dela 3 saker som jag gillar med er läsare
4. Skicka utmärkelsen till 5 bloggare som jag tycker förtjänar den

Just den här bloggen är nog en av de minsta träningsbloggarna. Ni är några trogna läsare och stundtals tillkommer några. Men det är i mångt och mycket ni som gör bloggen! Ni ger mig respons när jag som mest behöver det, kommer med glada tillrop och ser till att jag kämpar vidare. Utan er hade jag slutat blogga efter att rekordet var slutfört, men tack vare just er bloggar jag inte bara vidare utan funderar även som bäst på att satsa på ett nytt världsrekord.

Andra personer som imponerar på mig är:
Jonas Colting, en av få som inte avfärdade min satsning på världsrekord. Grattis till ditt silver på Ultraman World Championships!
Dave Holby som är en mer inbiten roddfanatiker än vad jag är och som dessutom gör det för ett gott ändamål.
Äta träna kämpa får mig att känna glädje när motivationen känns tung.
CrossFit Nordic har kanske inte en blogg i den traditionella bemärkelsen men underlättar min träning med att ge mig färdiga pass.
Joel, som antagligen hade bloggat om han bara haft tid. Istället ägnar han sig åt att vara världens bästa tränare till en världsrekordhållare.

Nu kommer jag försvinna några dagar, en jobbresa väntar. Men jag ser fram emot att ladda upp med nya inlägg när jag kommer tillbaka!

Tid är dyrbarare än du tror

Egentligen var det bara en liten notis i tidningen. En kvinna hade blivit överkörd av en lastbil på den lokala Ica-butikens parkering. Hennes man satt kvar i bilen och väntade på att hon skulle komma tillbaka. Han förlorade henne för alltid. Det var många år sedan jag läste notisen och fortfarande undrar jag vad det sista de sa till varandra var.

Tiden är bräcklig. Vi låter den passera, är försiktiga och rädda. Vi förlitar oss på att andra ska förstå, vi låter livet gå på slentrian. Vi tror att vi har tid att vänta. Din tid är din egen, ta vara på den, men våga någon gång ibland att vara modig. Låt inte bara tiden passera.

Träningsglädjes tretimmars

Vet du inte vad du ska göra imorgon lördag? Jag vet!

Träningsglädje har ordnat det helt underbara virtuella eventet Tretimmars. Det går helt enkelt ut på att du tränar vad som helst i tre timmar. Själv tänker jag ta tillfället i akt för att se om jag fått ner min tid på en halvmara (roddmaskin så klart!). Efteråt får det bli lite gymträning. Haka på och gör det till en del av Concept 2:s Holliday challenge!

Värt att offra?

Tanken ligger och gnager: Ska jag satsa på ytterligare ett världsrekord? Om jag ska göra det måste jag väldigt snart börja satsa igen. Det innebär 6-9 träningspass i veckan, ytterst kontrollerad mathållning, väldigt lite utrymme till något annat än jobb och träning.

Under tiden som jag satsade på världsrekordet, som jag till sist slog, offrade jag otroligt mycket. Var det värt det? Definitivt. Är jag beredd att offra lika mycket en gång till? Jag vet inte...

Jag har 2 månader på mig att bestämma mig. December och januari månads träning kommer gå ut på att bygga upp styrka. Men de kommande månaderna går även ut på att se vad livet har att erbjuda och vad som är värt att offra.

Mer mys åt folket!

När det ser ut såhär...

...borde det vara obligatoriskt med mer hemmamys!

Själv ska jag packa ihop mina grejer, trotsa snöyran och värma mig på gymmet.

Bilder, bilder.....

Ni som läser bloggen är söta! Nu har ganska många av er frågat om presentationsbilden, när jag tog den och om det finns fler. Det är min pressbild som jag har som presentationsbild, den togs veckan innan världsrekordet på en studio i Stockholm. Och ja, det finna fler bilder. Jag har känt mig lite osäker på om ni skulle få se fler, men nu har ni frågat så snällt. Här kommer några till (men ni kanske förstår varför vissa inte kändes som pressfoto-material...)

Äntligen vinterns första utmaning!!

Jag älskar utmaningar och nu släpper Concept 2 äntligen vinterns första, härliga utmaning! Mellan 25 november och 24 december är det 100 000 meter som gäller. Som belöning får du ett diplom och en keps. Klicka på bilden ovan så får du mer information om utmaningen.

Det kanske låter som en lång sträcka, men om du ror 3300 meter om dagen har du klarat det! Är du ovan roddare är det här egenligen en perfekt utmaning för dig. Genom att ro ca 20 -30 minuter om dagen klarar du utmaningen och får dessutom en bra grund till en fortsatt roddträning.

Jag kommer anta utmaningen, hänger du på?

Lyckligt lottad

I lördags tackade jag alla underbara människor som hjälpte mig under världsrekordet med AfterRow, en riktigt stor fest helt enkelt. När jag stod där bland alla människor kände jag mig otroligt lyckligt lottad, inte för att jag slagit världsrekord utan för att jag har så många underbara människor i mitt liv.

Tack för att ni är ni och ställde upp då som alltid, vad skulle jag göra utan er?! Ni är världsbäst allihop!

Linda (världens bästa kompis)

Fredrik (världens bästa cheesecakemaker)

Joel (världens bästa tränare)

Per (världens bästa tiger)

Helena (världens bästa på att ge goda råd)

Jelena (the worlds best dancer)

Hessam (världens bästa lyssnare)

Andrew (världens bästa dj)

Åsa (världens bästa hårmodell)

Ni är så klart världsbäst på så många fler sätt!!

En timme härlig tortyr

Trött efter en ovanligt hård och lång dag på jobbet blev jag stående på perrongen i Stockholm i väntan på ett tåg som aldrig kom. Inställda tåg är sällan inspirerande. Att genomföra ett spinningpass kändes allt annat än lockande i det läget men det fanns inte längre möjlighet att avboka passet.

Spinningsalen var nedsläckt när jag kom in. Några få personer var redan där, några småpratade med varandra. Salen fylldes på, cyklar ställdes in, ledaren körde igång passet. Efter tre låtar låg dagen bakom mig och allt som existerade var musiken och trampandet.

Att köra ett spinningpass är ren tortyr, jag klarar inte av att hålla igen. Samtidig är det något av det bästa som finns eftersom det är ett av få tillfällen när min hjärna slutar surra tankar. All energi behövs helt enkelt till koncentration. Man kan säga att jag har hittat avstängningsknappen till hjärnan.

Staden och du

I helgen var de flesta bloggare i Stockholmstrakten på mässan Allt för Hälsa som i år hade passion som tema. Det var säkert en jättebra mässa men jag valde att istället gå på Riksantikvarieämbetets höstmöte som pågått under tisdagen och onsdagen.


Ämbetet hade tema Staden, ett ämne som berör fler än bara kulturvårdare och stadsplanerare. Vad som händer i våra städer är en angelägenhet som påverkar vårt välbefinnande och i högsta grad vår hälsa. Fundera ett tag på hur din närmiljö ser ut, finns det någonting du vill ändra på? Tänk sedan på vilka miljöer du trivs bäst i, hur långt ifrån idealet befinner du dig?


Känner du till dina rättigheter och vet du om att du har möjlighet att påverka din närmiljö? Stadsplanering är en demokratisk process där du genom opinionsbildning har stora möjligheter att påverka och ställa krav!


Temat är högaktuellt, ändå har jag inte sett några andra bloggare som tar upp ämnet. När de senaste dagarnas intryck landat kommer jag göra ett allvarligt försöka att lyfta frågan.

Träning har sitt pris ibland

"I sådana här lägen är det lika bra att röntga så fort som möjligt. Det är nog bra om du kan åka upp direkt till sjukhuset". säger min läkare och tittar allvarligt på mig. "Risken är att det finns lösa benbitar som måste opereras bort så fort som möjligt."

Oceaner av tankar hann flyta genom mitt huvud på väg upp till sjukhuset, i väntrummet, under röntgenapparaten. Tankarna snurrar fortfarande. Jag vet att det inte finns några lösa benbitar i mitt knä eftersom någon tittade på min plåtar innan jag skickades hem, men antagligen är det en miniskskada. Tänk om jag inte längre kan ro eller ens träna obehindrat. I nuläget är allt jag kan göra att andas lugnt och försöka tänka positiva tankar om att allt ordnar sig.

Företagshälsovård

På mitt jobb satsar man ganska medvetet på företagshälsovård genom att erbjuda friskvårdstimme, föreläsningar om hälsa, tävlingar m.m. Senast i raden erbjudanden hakade jag på: Three Minute Yoga.

Three Minute Yoga beskrivs som medicinsk yoga online. Efter att ha surfat runt bland övningarna måste jag erkänna att jag är fast! Det finns flera olika övningar att välja mellan, det går att sätta ihop sitt eget program och det bästa av allt är att du kan få påminnelser om att det är dags för dig att ta en mikropaus.

Kanske dags för dig att traska iväg till chefen och fråga om ni också kan få köra Three Minute Yoga?

Knäad

Mina knän har strulat av och till. För ett tag sedan smällde mitt högra knä och det gör fortfarande väldigt ont. Jag har haft träningsförbud ett tag och bokstavligt talat klättrat på väggarna. För vad gör en träningsnarkoman som inte får träna? Jo, hittar ett annat sätt att aktivera sig på.

Mitt vardagsrum har fått sig en välbehövlig ansiktslyftning. De gamla bokhyllorna slängdes ut, väggarna målades och nya hyllor har kommit på plats. Fortfarande råder ett milt kaos med saker som ännu inte hittat sitt ställe att vara på. Till helgen blir det superfixande som gäller!

Onsdag med guldkant

Varmt vatten som omsluter kroppen. En härlig doft som stiger upp med ångorna och det tända ljuset som kastar sitt fladdrande sken mot väggarna och vattenytan. Värmen från badet får mig att slappna av totalt. Att jag inte gör det här oftare! Varma bad är verkligen guldkant på tillvaron!

Toppa badupplevelsen med lite soft musik, t.ex. Gravity med Sara Bareilles, Hear you Me med Jimmy Eat World eller Winter med Joshua Radin. Du är värd en stund i lugnet!

Vardagslyxig tisdag

Imorse tog jag med mig kaffe till tåget för att njuta av i lugn och ro. I vanliga fall slänger jag i mig en kopp i farten precis innan jag springer hemifrån. Att verkligen ta det lugn istället har varit ren vardagslyx för mig, jag som älskar kaffe!

Snart måste jag boka tid hos läkare. Mitt högra knä har krånglat till och från. I söndags var det dags igen, helt plötsligt small det till och började göra jätteont. Igår kunde jag knappt gå i trappor. Idag är det lite bättre, men fortfarande långt ifrån bra. Med tanke på att det är ett återkommande problem har jag börjat oroa mig för vad det kan vara, alltså behöver jag ta mig i kragen och kolla upp det!

Vardagslyx

Egentligen borde det vara möjligt att se charmen med alla månader, men jag har svårt att se charmen med mellanmånaden november. Det är grått, regnar och är varken höst eller vinter. Med andra ord är det helt rätt månad för att sätta lite lyx på vardagen.

Jag är dålig på att vardagslyxa. Den här veckan utmanar jag er och mig själv till att göra någonting varje dag som är lite extra, någonting som sätter guldkant på just den dagen. Min guldkant idag är tända ljus och ett glas myntate, väldigt sött och väldigt gott.

Jakten på förvaring

När jag tar upp passerkortet från väskan känns det lite mjöligt och luktar choklad. Med viss oro kikar jag ner i väskan och upptäcker att den är full av proteinpulver med chokladsmak. Den lilla plastbehållaren som jag fraktade pulvret i hade gått upp. Bara att konstatera: jag behöver bättre behållare till pulver och annat.

Smartshake är en svensk uppfinning med två separata fack där man kan förvara såväl proteinpulver som lite mellanmål. Den finns dessutom i min favoritfärg grön till det trevliga priset 79:-. Den är tyvärr lite mer än vad jag behöver eftersom jag egentligen bara vill ha en liten behållare.

Bild från smartshake.se

Perrelli har varit med att lansera Fit & Smart proteinpulver med tillhörande shake som också är en smartshake, fast lite mindre. För min del är den uppenbara nackdelen att den är rosa. Jag förstår verkligen inte varför alla träningsgrejer som görs till tjejer MÅSTE vara rosa.

Bild från Bodystore.com

Det gäller helt enkelt att tänka utanför boxen. Klean kanteen är sedan länge en av mina favoritprylar med sina behållare av rostfritt stål som är tåliga, mångsidiga och otroligt lätta att diska. Nu finns dessutom en modell som heter Wide och som är lite mer kompakt än originalet. Den minsta Wide:n håller 355 ml och kan dessutom användas till annat än att transportera pulver. Nackdelen är priset på 200 :-. Men nej, jag är fast, en sådan får det bli!

Bild från Klean Kanteen, modellen är större än 355 ml.

Dagdrömmar

Luften är kylig när jag stiger ut ur porten den här morgonen. De starkaste höstfärgerna är på väg att falna bort och ersättas av vinterns blekare färgskala. Jag längtar bort. Inte nödvändigtvis till något ställe som är mycket varmare, men till någonstans där färgerna är starka och luften fylles av härliga dofter. Det får bli en kopp myntathé efter jobbet ikväll, doften kommer få mig att drömma mig tillbaka till Marrakech och Jemaa el-Fna.

Do try this at home!

5 varv på tid med:
25 utfallssteg med stång på raka armar över huvudet
10 falska chins
följt av en kort vila och därefter
30 burpees på tid

Jag är trött.

Skärpning!

Jag skulle kunna säga att jag borde skärpa mig med blogginläggen, men jag har den senaste veckan befunnit mig i stort sett utan nät. Då är det svårt att blogga hur gärna jag än vill!

Någonting annat som varit svårt är att tänka på vikten. Jag har gästföreläst i Göteborg och bott hos mina föräldrar under tiden. Mamma har lagat all min favoritmat. Dessutom bakade hon bullar som hon vet att jag älskar!! Någon träning har det inte heller blivit... och jag som ska ner till 61 kg för att bli lättviktare.

Döm om min förvåning när jag kom hem och såg att vågen stått hyffsat still, den visar 64,3 kg. Nu är det ändå skärpning som gäller för att komma ner i vikt. Min plan har tidigare varit en vääääldigt långsam viktnedgång, men jag har ångrat mig. Kilona ska bort och fort ska det gå. Fortsättning följer!

Nätskugga

De senaste dagarna har jag befunnit mig mitt ute i skogen där inget internet existerar. Eller tja, det existerar men jag har inte haft tillgång till det. Att inte ha möjlighet till ständig uppkoppling ger perspektiv på tillvaron, jag har insett att världen inte går under för att jag inte kollar Facebook eller kollar mailen stup i kvarten.

Kommande dagar fortsätter jag att vara på resande fot, men nu tillbaka i it-civilisationen. Jag är tillbaka i min gamla hemstad Göteborg och blev välkomnad av det klassiska vädret: regn. Vi får se om jag lyckas dela med mig av några godbitar härifrån!

Influensaråd modell äldre

Hösten är definitivt här med krispig luft, varma färger och.... förkylning. Förra året översvämmades vi av larm om fågelinfluensan. Den här hösten håller sig medierna lugna när det gäller tips om hur man bäst klarar sig undan flunsan. Samtidigt är halva kontoret borta p.g.a. sjukfrånvaro. Kanske behöver vi ändå den där årliga påminnelsen om vad som håller oss ifrån att bli sjuka.

Bilden av dig själv

Mellanmjölkskänslan slog till för lite mer än en vecka sedan. Känslan som är beige och kommer krypande med osäkerhet som trogen följeslagare. Jag har helt enkelt känt mig som den mest beiga människan i världen. För att spä på det ytterligare har jag jämför mig själv med personer som, i mina ögon, är lyckade och framgångsrika.

Bilden av mig själv som extremt medelmåttig har förföljt mig ända sedan tonåren. De senaste åren har den gamla bilden bleknat något och ersatts av andra, mer färgstarka bilder. Emellanåt har den ändå kommit till liv. I de lägena har jag tittat på mitt liv och längtat efter förändring, efter att någonting spännande ska hända som gör mitt liv sådär glödande, sprakande intressant. Då har jag inte sett mitt liv som det är, jag har inte sett de spännande resorna, personerna som lyser upp mina dagar, utmaningarna jag utsätter mig själv för.

Hur ser du på dig själv och hur sann är din bild av dig själv?

Jag tecknade serier för skojs skull tidigare. En av karaktärerna var Fröken Beige, en ganska självbiografisk karaktär. Det börjar bli dags att revidera den bilden...

10 kg för tungt...eller?

Jag blir nästan arg när min pt Joel tar fram den 10 kg tunga medicinbollen. Han måste väl ändå förstå att jag inte kommer orka köra cirkel med DEN?! Cirkeln går ut på att göra en enklare variant av chins och sedan frivändningar med medicinbollen. På tid ska jag göra 21, 15, 9 rep. Helst ska jag skippa vila emellan. När jag är inne på första rundan frivändningar säger Joel till mig att jag måste vara mer explosiv, komma ner till utgångsläge snabbare. Då blir jag arg på riktigt och svarar "visst, men bollen är så jävla tung!". För mig själv tänker jag att nu måste han väl ändå fatta att det är för tungt?! Men nej, Joel säger inte att jag kan byta till någonting lättare och jag kämpar mig igenom hela cirkeln.

Efteråt får jag beröm. Massor med beröm och ett stort leende. Sedan frågar Joel om det hade varit för tungt med en 10 kg medicinboll. "Ja" svarar jag men tänker sedan efter lite. "jo, det var egentligen för tungt, men jag klarade ju det till sist."

En bra pt ger dig inte det du vill utan det du behöver. Jag har en bra pt. Rättelse: jag har den bästa pt:n!

Vändning

På jobbet har vi fått ett helt nytt it-system. Ingenting fungerar. Jag tittar på högarna som växer sig allt högre på skrivbordet. Telefonen ringer och någon är arg. Jag tittar på högarna igen. Det är ingen bra måndag, helst av allt hade jag stannat i sängen.

I fikarummet under lunchen kommer en av kollegorna in med ett stort leende och drar upp persiennerna. "Det gör väl ingenting att jag släpper in lite ljus? Synd på en sådan fin höstdag att inte se den!" Där och då vänder min dag.

Jag älskar dagar då allt går perfekt. Men dåliga dagar som man, med eller utan hjälp, lyckas vända till något positivt är nästan bättre. Efter en sådan dag känner jag mig stolt. Genom svårigheter visar vi vår styrka att resa oss.

Iväg till sist

Efter en helg med ganska dålig kosthållning var jag rejält trött på förkvällen och kände inte alls för att gå iväg på danskursen i Tribal Fusion. När sådant händer, att jag saknar motivation, ska jag erkänna att jag inte alltid kommer iväg. Ikväll kom jag ändå iväg och det var den energikick som jag behövde! Dans är en helt annan typ av träning och ger såväl kropps- som självkännedom. I klippen nedan ser du min lärare Ulla Edenmark. Det råkar dessutom vara precis den här koreografin som hon lär oss under söndagens klasser!

Jakten på nya träningskläder

Äntligen kan jag börja lägga lite tid på att shoppa nytt till garderoben. Då menar jag träningsgarderoben så klart! Vanligtvis är jag helt inriktad på Nike´s kläder, men efter att ha surfat in på H&M tror jag att det blir en färgglad topp som bryter mot allt det svarta jag vanligtvis klär mig i.

Dessutom blir det en jacka för de långa promenaderna i höst. Den verkar vara lagom varm för att man inte ska frysa en kylig dag men samtidigt lagom tunn för att inte bli för varm vid en snabb power-walk!

Jupp, så får det bli!

Nödlösning

Idag har varit en väldigt lång dag, jag var hemma från gymmet först vid 22-tiden. Efter träning ska man äta, men att laga en stor måltid sent på kvällen känns inte vidare kul. Ikväll blev det därför en nödmacka: hembakat bröd med tonfiskröra och till det en Gainomax. Tonfiskröran är väldigt god, vill du göra den själv rör du ihop:
½ burk tonfisk
1½ tsk röd pesto
2 tsk cream fraiche mini
lite salt och peppar
Vill du ha en extra proteinkick tillsätter du lite kesella lätt. Kan tänka mig att det även blir väldigt gott med lite finhackad rödlök att toppa mackan med!

psst! Brödet bakade jag såklart inte ikväll =)

Skakad, inte rörd

Idag fick jag testa på vibrationsträning, dvs träning på en maskin med vibrerande platta. Det var..... intressant men inte speciellt jobbigt. Övningarna var som vanliga gym-övningar: knäböj, utfall, bicepscurl osv. MEN eftersom inga tyngder användes förutom själva vibrationen blev jag kanske lite (med god vilja) varm, men absolut inte svettig. Instruktören sa "Vänta till imorgon! Då kan det hända att du har mer träningsvärk än du anar." Jag väntar med spänning....

Maxad!

Igår var det återigen träning med pt Joel. Eftersom musklerna fortfarande är ganska svaga blev det inte några vilda crossfit-cirklar. Istället blev det en del teknikträning vilket man aldrig kan få för mycket av. Dessutom testade jag bänkpress för första gången på 15 år.... på den tiden kunde jag inte ens lyfta stången. Nu maxade jag på 40 kg och känner mig grymt nöjd!

Mot naturen

Valet och kvalet. Under lång tid har jag funderat på om det är som tungviktare eller lättviktare som jag ska hålla på med roddmaskin. Gränsen går vid 61,5 kg och under en period pendlade jag fram och tillbaka mellan de båda viktklasserna. En månad innan jag slog världsrekordet bestämde jag mig för att slå det som tungviktare. Därigenom kunde jag kolhydratladda som en galning och dra nytta av min extra vikt.

Nu har jag däremot bestämt mig för att testa livet som lättviktare.

Framför mig har jag en viktnedgång på ca 4 kg och ett mål att ligga stabilt på 61 kg under minst 2 månader. Att ge sig in på det just nu är hur otaktiskt som helst egentligen. När hösten kommer och vintern börjar kännas av vaknar urtidsmänniskan i mig. Kroppen vill ha allt som är energirikt så att den kan lägga på sig inför vintern. Gå ner i vikt är det sista den vill. Men jag har bestämt mig, nu kör vi!

Veckans roddpass, v. 39

Snart kommer jag att börja träna på explosivitet för att bli snabbare och starkare. Testa det här passet du med!

5 min uppvärmning, lugnt tempo
4x (2 min maxfart och 3 min aktiv vila)

Med aktiv vila menas att du fortsätter ro, fast i ett lugnt tempo. Låt inte farten gå under 23 s/m (drag per minut) under den aktiva vilan.

Ny design

Målsättningen är nådd och nya mål kommer att formuleras någon gång i framtiden. Det blir lite som en nystart och därför har bloggen fått sig en ansiktslyftning. Hoppas att ni gillar förändringarna! Glöm inte bort att du som läser har möjlighet att påverka, är det något du vill läsa mer eller mindre om, finns det någonting du saknar? Ge mig lite feedback!

Styrketräning på hjärnan

"Tänk om jag inte vill träna någonsin igen efter rekordförsöket!" Tanken har farit genom min hjärna vid flera tillfällen. Månaden innan rekordet gick av stapeln kändes träningen bara trög och seg. "Ta en paus efteråt, träna inte på ett tag och gör sedan bara det som känns kul." sa en kompis till mig.

Det har gått tre dagar sedan jag slog rekordet och hela dagen idag har jag varit enormt sugen på att träna. Styrketräning. Jag kunde bara inte sluta tänka på det. Styrketräning! Till sist gav jag efter och skuttade iväg till gymmet för ett lätt pass av just styrketräning. Musklerna är hur svaga som helst men vad gör det. Träning är kul! Det verkar som om jag inte hade någonting att oroa mig för den här gången heller.

Några dagar efter

Jag var näst intill minituöst förberedd när rekordförsöket började, utan förberedelserna hade det aldrig fungerat. Visserligen klarade jag inte de 32 timmar jag hade föresatt mig, men det blev ett världsrekord på 26 timmar. Under den tiden hade jag rott 182 773 meter vilket motsvarar lite mer än 4 maratonlopp.

Två dagar efter är jag fortfarande ganska öm i kroppen. Musklerna är försvagade och lederna gör ont. Att gå i trappor är en ren pina och att sitta på en hård stol går bara inte, min stackars bakdel är ett enda stort blåmärke. Det viktiga nu är att kroppen får återhämta sig och läka. Musklerna är som gelé och kommer att behöva byggas upp långsamt.

Snart kanske hjärnan också hinner ikapp och då kanske jag äntligen förstår vad det är jag verkligen har gjort. Just nu känns det fortfarande helt overkligt! Men när verkligheten kommer ikapp mig ska jag försöka stanna i nuet ett tag och vara nöjd utan att jaga efter nästa kick med en gång.

Världsrekordet i bilder

Campus 1477 var stället där rekordet genomfördes. Lokalerna är bara några månader gamla, ljusa och luftiga. Under rekordförsöket var jag tacksam över de stora glaspartierna som jag satt bredvid, det var en välkommen distraktion att kunna titta ut! Under hela tiden fanns det någon med mig, dag som natt. Här är Linda som hadeett av morgonpassen, en ganska mysig bild som visar stämningen. Under långa studer var det ganska mysigt med många kompisar som hängde och peppade.
Mot slutet blev det lite tugnt, jag hade väldigt ont i ryggen och var inte det minsta intresserad av att äta eller dricka trots att jag verkligen behövde det. Då blev det skämtsamt trugande från kompisarna som hjälpte till.

Allt har ett slut och efter 26 timmar effektiv roddtid var rekordet slut. Efter en segergest stapplade jag av maskinen, utan att riktigt ha förstått vad jag verkligen genomfört. Såhär dagen efter har jag fortfarande lite svårt att förstå vad det är jag genomfört, men jag är väldigt nöjd!

Nytt världsrekord i Blåsenhus - Uppsala - UNT.se

Nytt världsrekord i Blåsenhus - Uppsala - UNT.se

Jag gjorde det!

Klockan 14.00 idag var världsrekordet ett faktum. Jag körde på ytterligare en timme efter det. Än kan jag inte riktigt förstå att jag verkligen lyckades genomföra det, men jag tror att det sjunker in imorgon när tröttheten inte är så förlamande.

Ett enormt stort tack till alla er som stöttat mig! Som jag sagt tidigare: det här är er rekord också!

En öm morgon

Det gör ont nästan överallt och jag tror jag ska somna när sm helst. Men jag ska försöka köra på en stund till. Fokus just nu är ett block i taget, jag vågar inte tänka längre för tillfället.

Efter 5 genomförda block

Nu är 5 av 39 block genomförda. Varje block består av 50min rodd och 5-10min vila. Kroppen känns fortfarande helt ok, men jag är lite trött i huvudet. Jag är jättetacksam för alla som kommer förbi och stöttar mig, utom dom hade det här aldrig gått genomföra. Uppdateringar följer...

Nu!

Om ca 30 min går starten. Håll tumarna!

Ensam är inte stark

Alla bitar har börjat falla på plats och min nervositet har förbytts till förväntan. Allt material är testat, allt är planerat. När jag tittar på schemat som reglerar allt jag gör under helgen blir jag varm av lycka. Inte för att jag är glad över att jag ska sätta rekord. Nej, för att jag är glad över alla mina vänner.

Det går inte att ens försöka sig på en sådan här prestation helt på egen hand. När jag tränade mitt första pass med pt Joel sa han: "Det här är början på din resa." Jag skrattade och sa att det nog skulle bli en gemensam resa. En månad senare bestämde jag mig för att satsa på världsrekordet.

I mångt och mycket har det här varit en resa med många inblandade. Jag är otroligt tacksam över alla vänner och bloggläsare som stöttat mig, frågat hur det går med träningen och kommit med glada tillrop när det kännts tungt. Utan er hade det aldrig gått! Det går inte med ord att beskriva hur mycket er stöttning betyder för mig. Under helgen må det vara jag som sitter på roddmaskinen, men det kommer vara lika mycket ert rekord som mitt!

Ingenting är omöjligt

På tv3 ikväll flyttar Carina Berg in hos Gunde Svan. Han är mannen, myten, legenden. Eller programledaren. Eller motorsportaren. Eller skidåkaren.

Det är den 4 november 1993, jag är 14 år och mamma har tagit med mig till en föreläsning med Gunde Svan. Det är ett ganska tråkigt rum och stolarna är outhärdligt hårda. Medelåldern är med min mått mätt mycket hög. Efter en stunds väntan kommer äntligen Gunde och börjar prata om sin karriär, om att gå sin egen väg och att ingenting är omöjligt. Det tråkiga rummet slutar existera, stolen känns inte längre hård. Jag är trollbunden: ingenting är omöjligt. Där och då bestämmer jag mig för att bli bäst i världen..... på bågskytte.

Jag blev aldrig bäst i Sverige, eller världen, på bågskytte. Men Gundes föreläsning har ändå följt med mig hela livet. Hans devis "Ingenting är omöjligt" har omedvetet blivit mina ledord och präglat alla delar av mitt liv. Vägen jag går är min egen. Snart är jag framme och kommer att vara bäst i världen...... på ultradistans på roddmaskin.

Pressmeddelande

Håll för!

Jag duckar, vänder bort huvudet och fintar när det kommer en salva till. Personen som jag möter på gatan hostar rakt ut precis när han passerar mig. Jag håller andan i ett lönlöst försök att hålla virus och baskilusker borta. Med några få dagar kvar till rekordet får jag inte bli sjuk. Det är en svår uppgift att hålla sig frisk när halva kontoret går runt och snörvlar. Dessutom känns tåget ibland som en enda stor inkubationskatalysator.

Plötsligt lite smygande känner jag ändå att halsen inte riktigt mår som den borde göra. Jag ignorerar känslan och försöker tänka på vad en av mina gamla klasskompisar, som var elitsimmare, en gång sa: "Förkylningen finns bara om du erkänner att den finns".

Mat, mat, mat...

Just nu är jag väldigt glad över att jag tävlar i tungviktsklassen och inte behöver oroa mig för att en viktuppgång påverkar vilken tävlingsklass jag tillhör. Jag äter nämligen nästan konstant. Det är som om kroppen själv har bestämt sig för att ladda energi. Vid en snabb överslagsräkning kom jag fram till att helgens rodd kommer resultera i en förbränning av ca 10 000 kcal, det är ungefär vad en kvinna gör av med under 4½ dag om hon är medelaktiv. Hmm.... jag tror jag går iväg och knaprar i mig några fler nötter....

När fokus tar all fokus

På sista tiden har det inte blivit många blogginlägg. Anledningen är att fokusen på nästa helg tar all min fokus. Allt i min värld snurrar just nu kring att ro hem rekordet. Ändå händer saker hela tiden, igår var jag iväg på fotografering för pressfoton m.m. En jättekul upplevelse trots låååång väntan på själva fotograferingen. Och här ett smakprov på resultatet, för visst är det precis såhär fixad man är inför varje träningspass ;)

Veckan träningspass v.37

Veckans pass är egentligen inte ett träningspass i ordets rätta bemärkelse, det är ett konditionstest. Gör testet nu och kör det igen om 3 månader.

O´Neills test
10 min uppvärmning i lugnt tempo
4 min då du kör det snabbaste och hårdaste du kan. Under dessa 4 min ska du försöka ro så lång sträcka som möjligt. Läs av resultatet i tabellen här.
10 min nedvarvning i lugnt tempo

Lugnet före....

"Kör du för fullt, hur många pass som helst nu?" var en fråga jag fick idag. Svaret är: nej, jag tar det väldigt lugnt. Den sista tiden fram till världsrekordet är det lugn som gäller, jag vet att jag är i form. Nu gäller det bara att behålla formen och toppa den lagom till 25-26 september. Träningen framöver består av ca 4 pass/vecka med lugnt tempo på roddmaskinen och inga pass längre än 50 min. Långa pass sliter mycket på kroppen och mitt mål just nu är att samla energi för den kommande kraftansträngningen.

Förresten, har du ett enkelt och snabbt recept på pastasås får du gärna dela med dig av det! Min kolhydradladdning sätter igång och jag ha slut på ideér som kan göra pasta lite roligare....

Äntligen tribal igen!

Efter ett oändligt långt sommaruppehåll var det dags för höstens första tribal-klass. Som tribut kommer därför ett klipp med tribal fusion. Känner du dig sugen på att testa själv finns det kurser i Uppsala, Stockholm och Göteborg.

Underbart

Bomull skaver. Jodå, efter 2 timmar skaver bomull rejält. Jag vågar inte ens tänka på hur mycket det kan skava efter 32 timmar. Underkläder är allvarliga saker när ultradistans står på agendan. Därför blev jag glatt överraskad när jag testade Socs nya boxertrosa i funktionsmaterial. De satt perfekt trots rodd och tuffa övningar som djupa sumosquats. För 129:- kan ett par bli dina på Stadium.

Veckans roddpass, v 36

Veckans roddpass är sammansatt av pt Joel. Jag körde det här för någon månad sedan och tyckte att det var hur kul som helst! Det är ett högt tempo som gäller, men i gengäld tar det inte jättelång tid.

Du kör följande på tid, genomför det så fort du kan:
- 2000 meter rodd
- 10 armhävningar
- 1000 meter rodd
- 20 armhävningar
- 500 meter rodd
- 30 armhävningar

Lycka till!

Mer död än levande

En del kanske tror att det går att köra slut på en ultradistansare genom extremt långa träningspass med hög belastning. De har kanske rätt, men efter kvällens pass med pt Joel vet jag ett betydligt snabbare sätt:

- Jumping chin-ups
- Thrusters
- Sumo squats
- Burpees
- Dubbelhopp med hopprep
- Vila

Varje station tar 1 minut och listan ska köras igenom 3 gånger. För varje genomförd repetion ges 1 poäng, så för 1 chin-up får du 1 poäng osv. Vilan ger inga poäng med tro mig, den behövs! Efter 2 omgångar var jag i stort sett nere för räkning, i ärlighetens namn var jag inte helt närvarande och Joel gav mig valet att hoppa över sista omgången. Skam den som ger sig, jag slutförde sista omgången med ganska dåligt resultat men är grymt nöjd över att jag inte bröt. I dagsläget kanske jag inte har explosivitet, men jag har en järnvilja!

Obefogad oro

Träningslusten försvann några veckor efter maratonloppen jag genomförde i våras. Efter tisdagens långlopp har jag varit orolig för att jag inte ska känna någon träningsglädje. Därför har jag bara kört ett lätt styrketräningspass sedan tisdags.

Idag var det ändå dags att testa formen. Glädje spred sig i hela kroppen när jag gjorde mig träningsklar och fixade tejpen på fingrarna. Jag såg verkligen fram emot mitt pass och när jag väl satt där på maskinen var det precis så underbart som det ska vara. Det är inte långt kvar nu, men jag är redo!

Slagen av omtanke

"Ursäkta...jag har kanske inte med det här att göra...men... det är väl ingen som slår dig?" Kvinnan bredvid mig på tåget ser allvarligt rakt in i mina ögon innan hon låter blicken glida menande ner till mina armar. Jag sitter där, lite varm efter att ha stressat, med skjortärmarna uppkavlade. När jag tittar ner på armarna ser jag de färska runda blåmärkena, som om någon har grabbat tag i min arm mycket hårt. Lite generat ler jag mot henne och svarar att nej, det är ingen som slår mig. Sedan förklarar jag gårdagens träningspass för henne, att jag tränade med kettlebells och att de vilade mot utsidan av underarmarna. Det har gett mig blåmärken förr. Jag visar henne det lilla kettlebellssmycket som jag numera alltid har på mig och säger att det verkligen är en kul träningsform. Hon ler lite tveksamt tillbaka och öppnar sin bok. I hennes öron kanske det lät lika troligt som förklaringar som "jag gick in i en dörr", även om det är sanningen. Oavsett tror jag inte att hon någonsin kommer bli sugen på att testa kelltlebells.

Det är ingen som slår mig, men jag blir slagen av kvinnans omtanke. Vi borde bry oss mer om varandra.

Premiär för "Veckans roddpass"

Det är alltid kul när ni bloggläsare lämnar kommentarer och ibland kommer ni med förslag eller ideér som kan göra bloggen bättre. Så föddes idén om veckans roddpass. Framöver kommer jag varje vecka lägg upp ett träningspass. Svårighetsgraden varierar, men du kan alltid ge det ett försök!

Premiärpasset:
Uppvärmning 5 min
5 min @ 85% av maxpulsen
2 min @75% av maxpulsen (det är inte säkert att du hinner få ner pulsen, men försök)
10 min @ 85% av maxpulsen
3 min @ 75% av maxpulsen
15 min @ 85% av maxpulsen
4 min @ 75 % av maxpulsen
20 min @ 85% av maxpulsen (det kommer vara tungt, men du är snart klar!!)

Glöm inte bort att stretcha ordentligt, speciellt bröstmuskler och baksida lår! Har du frågor om passet så lämnar du en kommentar som jag svarar på. Ett tips för att komma ihåg passets delar är att skriva ner hela passet på en post-it och sätta fast framför dig på maskinen. Lycka till!

Ett oväntat testlopp

Ett 8 timmar långt testlopp som eldprov. Planen var att loppet skulle genomföras nu på lördag. Av en slump blev det idag istället. Helt oväntat satt jag där på maskinen och 8 timmar senare gick jag av och kände mig oväntat pigg.

Loppet var uppbyggt i delar med 50 min rodd och 5 min vila. Belastningen var något högre än den jag kommer ha vid rekordförsöket och jag passade på att testa all mat och dryck som jag kommer ha vid det stora loppet. Hastigheten var låg och jag noterade ynka 56 368 meter, tur att det inte är hastigheten som räknas!

Viktiga lärdomar:
- Gå till kiropraktor och massör innan (missade det den här gången)
- Bejaka kaffebehovet! (stort tack till Linda, den räddande ängeln som kom med kaffe till mig och piggade upp mig med både koffein och prat)
- Underskatta inte stödet som du kan få, ensam är inte stark!
- Gör en detaljerad plan, men var flexibel nog att kunna ändra den
- Ät och drick mer än du tror du behöver
- En hink för...hmm.... mat och dryck på väg upp kommer nog vara bra att ha vid sidan om under rekordförsöket (ansträngning under lång tid ger märklig effekt på kroppen)

Stort tack till ALLA som skickade peppande sms till mig. Utan er hade det varit mycket tyngre. Och sist men absolut inte minst: Ett enormt tack till Campus 1477 som sponsrar mig och ständigt ställer upp med sina maskiner som jag sliter på i långloppen!

Jag är otroligt stolt, nöjd och glad med dagens prestation! Allt känns helt rätt!

Hur allt började

För ungefär 2 år sedan var jag i mitt livs sämsta form. Jag, som tidigare varit en aktiv person, hade inte tränat på flera år och hade minst 10 kilos övervikt. I ett nummer av tidningen IForm fanns en artikel om roddmaskinsträning, genom att köra 20 min minst 3 gånger per vecka skulle det vara möjligt att gå ner i vikt. Jag beslöt mig för att testa upplägget en månad eftersom 20 min inte är en evighetslång tid. Det var någonting jag kunde klara.

Det absolut första passet var otroligt tungt. Efter 10 min var jag tvungen att ta en liten paus eftersom jag helt enkelt inte orkade mer. Men jag gav inte upp. Efter en månad klarade jag 30 minuter och började tävla mot mig själv för att bli snabbare. Efter ytterligare 3 månader gick jag in på Concept 2:s hemsida och hittade världsrekorden. Resten är historia och just nu skriver jag framtiden. Tack för att du delar den med mig!

Inte ett dugg spännande

Att endast hålla 60-65% av sin maxpuls är inte ett dugg spännande, det är inte svettigt men det kan vara ganska skönt. Nu börjar jag äntligen få in takten och behöver inte kika på pulsklockan hela tiden för att veta att jag är inom rätt intervall. Därmed är det snart dags för det stora testloppet på 8 timmar....

Beroendeframkallande

Jag har gjort några erkännanden tidigare i den här bloggen och nu är det dags för ett till: jag är beroende av Vitamin Wells flytande vitamin- och mineralbomber.

Ett beroende kan starta på många sätt. För min del var startskottet att jag antogs få i mig för lite zink, någonting som tydligen inte är helt ovanligt om man tränar mycket. I mitt sökande efter en quick-fix testade jag Reload. Sedan var jag fast... och beroendet gäller numera inte bara Reload utan även alla andra drycker som Vitamin Well producerar. Jag är helt lycklig av att det finns ett relativt kalorifattigt men gott och nyttigt alternativ till smaksatt vatten när törsten sätter in och kranvatten känns tråkigt.

Frivändningar under lupp

För första gången på flera månader har jag fått träna med pt Joel! Vi startade första träningen lite lugnt med teknikträning för frivändningar och marklyft. Frivändningar är tekniskt krävande med många olika moment som ska klaffa. Än så länge har jag inte det rätta flytet, vilket gör att det inte är några vidare tyngre vikter jag tränar med, men skam den som ger sig. Någon gång kommer tekniken sitta och då ska jag fira!

101%

Du som följt den här bloggen vet att jag och löpning har ett komplicerat förhållande där vi på något sätt försöker finna varandra. Det är som en hatkärlek med ständiga försök att återuppta förhållandet, en känslan av: "Den här gången kommer det vara annorlunda, den här gången kommer det verkligen att fungera". I lördags var det dags igen.

Luften var varm, asfalten lite våt och staden nästan helt stilla. Mitt lunkande ska nog inte klassificeras som löpning, men jag tog mig runt den lilla banana. Sista biten hem hade jag krafter kvar och rushade. Pulsklockan fick en chock och meddelade att jag legat på 101% av min maxpuls... och överlevt! Jag tog med mig 2 viktiga lärdomar från det träningspasset:

- Det är viktigt att ha koll på utrustningen (måste göra om inställningen på pulsklockan)

- Jag ger verkligen max!

Golvad

Man kanske inte ska träna rodd överallt och hursomhelst ;)

Dagens pass

Intervallpass: 4x15 min med 4 min vila
Varje 15 min uppdelad i:
7 min @ 5KP
8 min @ MP
Det var passet som jag skulle ha kört idag om jag inte hade behövt jobba över. Ibland är det svårt att få ihop livspusslet.

Ett gott skratt

Hela dagen har jag gått runt med ett stort leende och ikväll, när det var vila från träningen som gällde, fick jag några goda skratt hemma hos en kompis.

Om man kikar runt på nätet efter vilka hälsoeffekter som skratt kan ge finner man studier som säger att livet förlängs med 10-30 år av skratt. När du skrattar kan sänks halten av stresshormonet kortisol vilket kan få betydande effekt för stress- och smärthantering. Vissa studier har även visat att du inte behöver le eller skratta "på riktigt" för att uppnå de goda effekterna.

Det går till och med att träna skratt. Om du går på en skrattklubb eller på skrattyoga får du hjälp med att i grupp få närmare till ditt eget skratt, glädje sägs ju smitta av sig. Men även om du inte går iväg för att planerat skratta en timme har jag följande förslag: ge en okänd människa ett varmt leende, du får sänkta stressnivåer och förgyller samtidig någon annans dag. Det kan aldrig vara fel!

Kör inte 100%

Under rekordförsöket kommer jag att köra rent pulsbaserat. För att kunna hålla hela tiden siktar jag på 60-65% av maxpulsen. I min tidigare träning har jag som lägst haft en puls på 70-75%.

Att ligga på en låg puls kan ibland vara svårare än att ligga på en hög puls. Kroppen vill köra på och ta ut sig till max som den är van vid. Det blir en mental kamp mot dig själv istället för en fysisk för du är helt utlämnad åt dina egna tankar. Våga köra ett pass på 20 min där du inte bryr dig om hastighet, watt och annat. Våga köra ett pass på riktigt låg puls istället. Det kan vara skrämmande, men otroligt lärorikt.

Nästa gruppträningstrend kanske

Jag tror det dröjer innan vi får roddpass i grupp på gymmen i Sverige, men om spinning kunde slå igenom som gruppträningsform kanske det finns hopp även för rodden.

För nybörjare

Om du råkat kika in på den här bloggen och aldrig provat på roddmaskinsträning hoppas jag att du blir lite nyfiken att prova på. För att få lite hjälp med att komma igång är det bra att ha ett fastställt träningsupplägg. Ett väldigt bra upplägg är the Pete plan för nybörjare. Det är ett 24-veckorsprogram som successivt bygger upp både kondition och styrka. Våga testa, jag lovar att du inte har något att förlora men allt att vinna!

C2, nu även på andra sidan

Ok att roddmaskin, träning och världsrekord är i stort sett det enda jag tänker på såhär nära rekordförsöket, men jag hoppas verkligen att jag aldrig blir så extrem att rodden är 100% av mitt liv....och tiden efter det...

Smaskigt mellanmål

Matlådornas förlovade tid är här igen och vad ska man hitta på för mellanmål på jobbet? Testa gärna den här "falska" ostkakan som för ca 208 kcal/portion håller dig mätt och nöjd. Sedan är det ett plus att den är så himla god, speciellt med färska jordgubbar till!

Ostkaka, 8 port (funkar bra att frysa)

4 msk sötmandel

4 ägg

4 msk socker

4 msk dinkelmjöl

500 g minikeso

2 dl mellanmjölk

Sätt ugnen på 175 grader. Hacka mandeln fint. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner mjöl, minikeso, mandel och mjölk i äggsmeten. Häll allt i en lätt smord ugnsform med teflonbeläggning. Grädda mitt i ugnen ca 45 min tills ostkakan fått en fin, lätt brun yta.

Tack!!

Dagens blogginglägg var tänkt att handla om vilket träningspass jag körde ikväll men istället vill jag säga ett stort rungande

**Tack!!**

Tack till alla er på gymmet som frågar mig hur det går med rekordförsöket, er på jobbet som aldrig slutar stötta, er som läser den här bloggen och sist men inte minst kompisarna som ställer upp på alla tänkbara sätt. Verkligen, tack!! Utan er skulle jag aldrig orka igenom mina träningspass och våga fortsätta satsa på att slå världsrekord. Ni gör mig till en lycklig människa!

Om du gillar bloggen...

En god vän upplyste mig om att tidningen Fitness Magazine har en tävling om att rösta fram årets träningsblogg 2010. "Kul!" tänkte jag. Ännu roligare blev det när det visade sig att två kompisar redan varit inne och nominerat just den här bloggen.

Så om du gillar det du läser här får du gärna på in på Fitness Magazines hemsida och lägga en nominering som kanske, kanske tar mig till final =) Klicka bara här så kommer du rätt!

Går det utan pt:n?

Frågan malde i mitt huvud flera timmar innan träningen: går det att köra max utan pt:n Joel som är med och stöttar? Även en pt behöver semester, men som världens bästa lämnade han en massa övningar till mig.

Sagt och gjort, upp till bevis. Det valda passet var klart crossfit-inspirerat:
2000 meter rodd
10 armhävningar
1000 meter rodd
20 armhävningar
500 meter rodd
30 armhävningar

Efter en tid på 18:41 och med en puls som högst befunnit sig på 98% av max kunde jag ganska nöjt konstatera att jo, det går att köra totalt maxat utan sin pt... fast det är inte riktigt lika roligt.

Rowers high

Löpare brukar prata om Runners High, den där känslan de kan få när löpningen bara flyter på, världen omkring dem försvinner och känslan att lycka infinner sig. Igår hade jag den totala Rowers High! Tanken var att köra 10 min @ MP, HMP, 10KP, HMP, MP men det gick inte att hålla igen! Det kändes som om tekniken satt perfekt, pulsen höll sig bra och under 50 min existerade ingenting annat än jag och roddmaskinen. Lika bra att erkänna: jag är beroende av roddmaskinen och jag tänker inte söka hjälp.

Ro jorden runt!

Om du har Facebook och vill ha en utmaning framöver kan du på med i Concept 2 Rowing: Around the world/alrededor el mundo. Gruppen har startats upp av Erika Buchard i Stockholm som redan är en bra bit på väg!

Du ror på en Concept 2 och överför sedan dina meter till Google Maps, samtidigt blir du sporrad av andra som antagit samma utmaning. Det kan inte bli annat är kul!

Silver är guld värt

Nu har den äntligen kommit, min lilla kettlebell i silver! Efter att jag genomfört mitt andra maratonlopp på roddmaskin beställde jag ett smycke i form av en kettlebell från Spartan Kettlebells. Maratonloppet fick mig att verkligen tro på att jag kommer klara världsrekordet. Smycket ska påminna mig om känslan av säkerhet och att det går att genomföra saker som man trott är omöjliga. En liten bit bearbetad silver ska ge mig guld!

Bara glädjetårar

Tillbaka i hemstaden, tillbaka på gymmet och tillbaka på roddmaskinen. Nu var det längesedan jag drog iväg mer än 5000 meter. Förkylningar och semester har satt käppar i hjulen.

Glädjen var total när jag avverkade mina 50 min. Det gick trögt, det var varmt och jag hade en snittpuls som var betydligt högre än den borde vara. Efter allt pausande från roddmaskinen har jag verkligen längtat efter att få ro igen. Så jag satt där och njöt av ansträngningen, bra musik pumpade i hörlurarna och på golvet nedanför såg jag bara bekanta ansikten, alla dom som jag vet sliter minst lika hårt som jag. Det var lite som att komma hem och jag var nära att fälla en tår. Men att gråta på gym är någonting som man bara inte gör, inte ens om det är glädjetårar.

Kroppsarbete "old style"

Konventionell träning har det inte blivit mycket av de senaste dagarna. Lyfta tunga grejer, såga, spika och skruva har det blivit desto mer av; jag bygger om sommarstugan. Det har gett träningsvärk på de mest underliga ställena. Bra "greppträning" måste det i alla fall vara för jag har träningsvärk i händerna.

Rättstavat

Stavgång blev dagens träning. Jag har inte testat det tidigare, men eftersom min mamma är en stor anhängare tänkte jag att det ändå kunde vara värt att testa. Erkännas måste också att jag för ett år sedan införskaffade ett par egna stavar, men de har stått i ett hörn och samlat damm.

Sagt och gjort, ut på runda med stavarna i högsta hugg. Det är lite som att staka sig fram på skidor... fast utan själva skidorna. Får man koll på tekniken är det en riktigt bra träningsform som får det att kännas rejält i armarna efter en lång runda. Stavgång är betydligt jobbigare en än vanlig promenad så ur konditionssynpunkt är det en vinnare för den som inte vill springa.

Slutsummeringen blir att det är en ganska bra träningsform. Däremot är det ingenting som jag kommer att satsa på, sällan har jag känt mig så fånig. All heder dock åt alla som ägnar sig åt att stava rätt ute på sommarasfalten!

Concept 2 vs. Fluid Rower

Vanligtvis kör jag min roddträning på en av Concept 2:s maskiner, rekordet jag ska slå förutsätter dessutom att rodden sker på just en sådan maskin. MEN... det finns andra roddmaskiner.

Jag fick möjlighet att prova en Fluid Rower (på bilden ovan) vars system bygger på att hjulet går runt i vatten. Tanken är att det ska ge en mer autentisk känsla som påminner mer om att ro på vatten. Vid en jämförelse vinner ändå Concept 2 som har ett jämnare drag och vars dragfaktor går att ställa in ganska precist. Fluid Rower saknar dessutom den varierade programvara som finns i monitorn på Concept 2, på en Fluid Rower kan du t.ex. inte plocka fram olika program eller "spel".

Nu kanske du tänker att jag är partisk och sponsrad men nej. Trots ihärdiga försök har jag inte lyckats bli sponsrad av Concept 2 så jag kan helt ärligt säga att jag har gjort en opartisk prövning och jag rekommenderar ändå Concept 2. Är du ändå intresserad av att läsa mer om Fluid Rower kan du gå in på deras hemsida.

Kidnappad på cykel

Sedan jag skrev förra inlägget har jag blivit ett år äldre men inte mycket visare. Däremot är jag en erfarenhet rikare eftersom jag nu har varit på min första cykelsemester. Över min födelsedag rövades jag bort till Danmark. Med en hyrd cykel trampade jag på färjan i Göteborg för överfärd till Fredrikshavn.

Det blev två dagar med strålande solsken, bad och evighetslånga sandstränder. För mig, som är ovan cyklist, kändes de totala 100 km mellan Fredikshavn och Skagen t/r som överkomliga. Mitt resesällskap som nyligen cyklat från Uppsala till Ystad tyckte nog däremot att tempot var lite för lågt, men var snäll nog att peppa mig samt stanna och ta paus när jag ville. För dig som inte varit i Skagen kan jag varmt rekommendera det, speciellt som en del i en hyffsat aktiv semester på cykel.

Inte en så dum idé ändå

"Neeeeeeeeeeeeej" var responsen jag fick när jag berättade för kompisen igår att jag tänkte träna. Enligt honom borde jag vila lite mer och inte riskera mitt tillfrisknande med träning. "Men bara lite lätt styrketräning då?" kontrade jag. Kompisen, som jobbar som gyminstruktör och faktiskt vet vad han pratar om när det gäller träning, tyckte att jag skulle ge mig. Ingen träning!

Nu är det som så att jag inte alltid lyssnar på vad andra säger. Så var fallet igår. Efter att inte ha tränat på närmare 3 veckor kändes det som en enorm befrielse att köra styrka igår. Jag lovar att jag försökte ta det lite lugnt. Till min stora glädje har gymmet investerat i kettlebells som jag självklart var tvungen att testa.

Idag kan jag ganska nöjt konstatera att jag fortfarande är på tillfrisknande. Inga bakslag än, men fortfarande lika träningssugen!

Tips för din roddmaskinsträning

Alla vill hålla koll på sina framsteg, ett sätt att göra det är att test. Själv brukar jag oftast köra O´Neills test som innebär att du under 4 minuter kör på max och sedan läser av ditt värde i en tabell. Om du kör mer pulsbaserad träning kan Stegtestet vara något att testa. I båda fallen går det bra att göra testen själv, men jag rekommenderar verkligen att du tar med någon som hejar på dig under tiden, allt för att du ska pressa dig det där lilla extra!

Om du gillar träning på roddmaskin men vill ha pass som inte innebär att du kör på roddmaskinen i 2 timmar/pass kan jag rekommendera att du går in på netfit:s hemsida. Där hittar du dessutom bra täningsupplägg för styrketräning.

Vill du ha en helhetsbild och förslag på upplägg för såväl 2000 meter som maraton ska du titta in hos Concept 2 New Zealand som har något av en träningsbibel på sin hemsida. Du laddar ner den helt gratis och får massor av tips på träningsupplägg.

Snart är de här igen

Trendoraklen förespår en uppgång för de insomnade benvärmarna. Jag hoppas bara att resten av 80-talets träningsmode kommer tillbaka....

Saknaden av en tisdag

Igår försvann sista möjligheten att träna med min pt. Min förkylning har utvecklat sig till en helt egen historia och i nuläget får jag inte ens prata. Det blev alltså ingen som helst träning igår och det kommer inte bli någon träning med pt:n igen förrän i slutet på augusti. Däremot kan man göra andra saker en träningsfri tisdag och jag måste säga att jag inte hade någonting alls att klaga på =)

And the winner is.....

Vem säger att man inte kan tävla bara för att man inte kan träna? I helgen blev det en tuff match i minigolf. Det var rafflande dueller och spänningen var oliiiiiidlig, som alltid när det är höga insatser. Trots några tafatta försök att tagga ner var mina tävlingsinstinkterna på topp längst hela banan på Ersta Bangolf.

Självkart vann jag!

Glassigt

I den här värmen kan det vara skönt med något svalkande. Om man som jag gillar att äta glass varje dag kan det vara en god idé att försöka hitta lite nyttigare alternativ.

7-Elevens yoghurtglass med jordgubbssmak är min absoluta favorit i år! Men sina 96 kcal/100 g är den definitivt en värdig ersättare för t.ex. Magnum Strawberry White.

Har du vägarna förbi någon av Naked Juicebars ställen ska du defintivt prova någon av deras svalkande smoothies! Lägger du till några extra kronor kan du få proteintillskott o andra nyttigheter istoppat i smoothien. Jag rekommenderar verkligen att du testar Mango Mania.

En av årets glassnyheter från GB heter Solero Pineappel och är en isglass med ynka 60 kcal för hela glassen. Jag har inte hunnit testa den än, men eftersom jag älskar ananas kommer jag säkert gilla den!

Förkylt

Sedan hemkomsten från Bulgarien har jag haft en evis förkylning som inte vill släppa. Förslag på vad som kan hjälpa har strömmat in: the med honung, brygd gjord på ingefära, gurgling med saltvatten, ångbad, glass (!) och naturläkemedel verkar vara vad folk använder som bot mot förkylning och halsont. För min del har ingenting fungerar. Fast möjligvis måste jag erkänna att min glasskomsumtion är högre än normalt... Vad är din mirakelkur?

Börja ladda redan nu

Sol, värme, lata dagar och.... träning! Utmaningarna finns där och bara väntar på dig, redan nu kan du börja ladda för augusti månads utmaning Dog Days på amerikanska Concept 2:s hemsida.

Ett gott råd

Solen står högt över Sverige, ett land som under stor del av året ligger inbäddat i mörker. Det är lätt att slänga av sig kläderna utan att tänka på att solen inte bara är varm och skön. Så om jag kan ge dig ett enda råd är det: använd solskyddsfaktor!

Träningsmusik med beat!

Alla timmar på roddmaskinen kräver koncentration men också någonting som underhåller mig. Jag brukar lyssna på musik, delvis för att jag älskar musik men också för att en bra beat får mig att hålla takten. Låtlistan på min mp3-spelare är låååång men jag är ständigt på jakt efter nya låtar som får mig att köra lite extra hårt. Kanske kan de här få dig att köra lite extra också?!


Beaten i den här låten är att döda för!


Grym låt för uppvärmning eller nedvarvning!


Den engelska versionen av Alors on dance, Stromae ft. Vato Gonzales.